
Men alltså, vem parkerar såhär, på allvar, och lämnar bilen???
Jag blir så sugen på att helt enkelt parkera bakom, bara för att få se vad som händer. Naturligtvis är jag alldeles för lat för det.

Men alltså, vem parkerar såhär, på allvar, och lämnar bilen???
Jag blir så sugen på att helt enkelt parkera bakom, bara för att få se vad som händer. Naturligtvis är jag alldeles för lat för det.

Jag vill att ni ska vara jävligt medvetna om att jag nu installerar Ubuntu på Macen. No more Mac OS X alltså!
Steve Jobs kan dra nåt gammalt över sig!
Så, nu kan ni sätta igång och formulera era smädelser alla Apple fan boys (och girls.) Kommer ni på en riktigt bra smädelse kanske ni får ett fint pris.
Nyår närmar sig med stormsteg och därmed inställer sig frågan vad som ska drickas vid tolvslaget. Bubbel ska det vara förstås, men vilket bubbel? Champagne är förstås det bästa alternativet, men är det verkligen meningsfullt att hälla i sig ett helrör 500-kronorsvin på två personer när man redan är tankad till bristningsgränsen?
Det finns en enkel lösning på problemet. Enkel och billig. Har du tur behöver du inte ens gå till Systembolaget.
Tillverka din egen champagne!
Du behöver:

Börja med att kyla vinet. Du måste kyla vinet om resultatet ska bli användbart. Har du bråttom kan du lägga det i frysen en stund.

Häll över vinet i sodastreamflaskan. Se upp så du inte överfyller!

Montera flaskan.

Kör så det ryker! Kör dock inte så det ryker för mycket för du kommer att ångra dig när du får torka upp halva innehållet från köksbänken.

Servera den härligt porlande, nygjorda drycken, i ett champagneglas.

Skål! Du har just tillverkat din alldeles egna champagne, eller Champang, som den officiellt kallas.

Italienare alltså. De kan inte ens döpa sina hotell utan att det blir skit av alltihop.
Hotell Baia liksom. Vem tänkte ut det?
Mejerijätten Arla säljer mild lättyoghurt med citronsmak. Det är i alla fall vad de vill att du ska tro. Men i själva verket blir du lurad av texten på paketet.
Skala en citron och ät! Vad smakar det? Surt? Jättesurt? Så surt att ansiktet krullar sig? Ja, precis så surt smakar det. Äta citron liksom, vad trodde du?
Enter mild naturell lättyoghurt från Arla. Den är som vanlig naturell yoghurt, fast något mindre fet och något mindre sur. Den är mildare helt enkelt.
Så, en yoghurt som är mindre sur och så citron, som är jävligt sur. Vad blir det om man blandar? Som mild yoghurt, fast surare, lite som vanlig naturell yoghurt?
Icke då! I Arlas värld är citron nämligen inte sur. Den är söt och den smakar nästan men inte helt olikt riktig citron.
Yoghurten innehåller citronarom enligt innehållsdeklarationen, och det är möjligt, men de verkar ha glömt den delen av citronaromen som smakar surt. Eller så har de använt någon väldigt konstig typ av citron. Kanske en apelsin.
Det här är en ganska god yoghurt, men citron smakar den då verkligen inte.
De är gula, fula och har massor av obegripliga knappar. Vi pratar förstås om Västtrafiks nya biljettautomater.
De gamla automaterna är blå och hittills har bara frågetecken-knappen kunnat användas. Nu har den dock en hel drös nya kollegor.
Men vad betyder då alla dessa knappar? Det är inte så att Västtrafik brinner av iver att få berätta. Vi här på redaktionen har dock lyckats lista ut vilken knapp som gör vad och avslöjar samtidigt en rad nyheter i Västtrafiks nya biljettsystem som införs till våren.

Tyvärr hade vi inte råd att anlita någon med utbildning i svenska…

För er som undrar. Såhär äter man ost. Egentligen
OK. Det här låter antagligen skitkonstigt, men Skåne är ett U-land. På riktigt alltså. Man kan inte tro det, men så är det. Fast de döljer det väl.
Du kommer hit flera gånger per år. Du äter och dricker och har det allmänt trivsamt tillsammans med invånarna. Allt verkar normalt. På ytan.
Sen kommer du hit och firar jul. Allt verkar fortfarande helt normalt. Ända tills du ska ta bussen från julfirandet. Då uppdagas en fruktansvärd sanning: Det går inga bussar på julaftons kväll.
Jag upprepar det igen: Det går inga bussar på julaftons kväll. Under fem timmar på julafton går det inte att transportera sig med buss i Helsingborg. Alls.

Jag saknar ord. Detta är för mig helt obeskrivligt. De har släppt loss dårarna. På riktigt.

Vi äter sill och annan fisk. Och Jansson, men det är ju också fisk, fast dold. Bäst var dock tryffelbrie, som inte är någon fisk alls, utan ost.
Till sillen serveras Linie Aquavit (som gått över ekvatorn två gånger lagrad på sherryfat ombord på M/V Taronga) och bärs.
Till osten serveras ett år för gamla kex (ej mögliga.)
…men det tar bara några sekunder för den att dränka dina kläder om du hanterar resväskan med julklappar oförsiktigt.

Bara platta paket. Det är nästan så jag börjar misstänka att mina ingifta släktingar köpt alla juklapparna på IKEA.
Så är det då äntligen dags för det vi väntat på hela dagen. Same procedure as every year, precis som hos grevinnan och betjänten på nyårsafton. Först tvingas vi dock höra på Lasse Kronérs mundiarré i tre minuter. Herregud vad den mannen kan prata!
Sen, äntligen!

Det är förstås högst individuellt, men i den här familjen ska lutfisken luta åt vänster.

Julafton består av väntan. Just nu väntar vi på nästa måltid och fördriver tiden med att stirra på teve.

Ronja Rövardotter på teve…