Etikett: ord

Sportson – öppet när det är stängt

Vi vet inte riktigt vad vi skall tro faktiskt, men detta var synen som mötte oss när vi försökte besöka Sportson tidigare idag.

Det står ju klart och tydligt att det är öppet men vi hade lite svårt för att lista ut hur vi skulle komma in. Kanske genom brevinkastet…

Kanske bättre att skriva Stängt på jalusin, om det nu inte är så att butiken innanför är öppen som vanligt. Det hade ju onekligen varit en ganska bisarr twist.

Vi vill i alla fall tacka Sportson för underhållningen, även om det är lite oklart om syftet verkligen var att underhålla.

Ständig trötthet och huvudvärk plågar fotografer

Att en bild säger mer än tusen ord är något som de flesta hört. I allmänhet ses det som positivt och ett utmärkt skäl att använda bilder i sin kommunikation. Men för frilansfotografen Sten Johannson från Skene är det allt annat än positivt. För honom har det blivit en plåga.

– För hobbyfotografen som fotograferar någon gång ibland kanske de där tusen orden inte är något problem, men som yrkesfotograf kan det bli flera hundra bilder på en arbetsdag. Det kan bli flera hundra tusen ord – per dag, säger han.

Problemet har eskalerat på senare år i och med digitalkamerans genombrott. Gamla tiders bilder sade visserligen lika många ord, men merparten av bilderna låg oftas undanstuvade i ett förråd och störde ingen. Idag är läget annorlunda.

– Våra medlemmar har i värsta fall 500 000 bilder liggande, direkt tillgängliga på sina hårddiskar. Det är 500 000 gånger 1 000, alltså över 500 miljoner ord. Det blir ett jävla kackel, säger Ulla Ivarsson, ordförande för Sveriges fotografer.

Den ändlösa strömmen av ord håller nu på att driva många fotografer till vansinne. Huvuvärk och konstant trötthet är vanliga symptom på det som i läkarkretsar kallas verbalt utmattninssyndrom.

Trots sin svåra situation har ändå Sten Johansson haft tur. Han har nu börjat arkivera sina bilder på DVD-skivor och har fått bidrag för att bygga ett ljudisolerat förråd där han kan förvara dem.

– När digitalkamerorna kom verkade det så jävla bra att kunna ha allt tillgängligt alltid men nu börjar vi se baksidan och det verkar som om vi får ha det lite mer som förr, med bilder i stora arkiv, säger han.

Engelska dialekter, som du aldrig hört talas om

Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.

Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.

Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:

Svengelska [en-sv]

Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.

Stockholmsengelska [en-sthlm]

Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!

Göteborgsengelska [en-gbg]

Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.

Värmlandsengelska [en-vä]

Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.

Dalengelska [en-dalarna]

Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?

Norrlandsengelska [en-sch]

Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.

Volvoengelska [en-volvo]

En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.

Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.

Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]

En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.

Svensk londonengelska [en-sv-london]

Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.

Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]

Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.

Dagens ord: Reckonstick

Reckonstick, eller tyckpinne, är en modern efterföljare till pekpinnen. Precis som sin föregångare utgörs en tyckpinne i sin fysiska form av en rak pinne, något spetsigare i ena änden än i andra. Den modernare tyckpinnen har dock, i sin metaforiska form, flera fördelar.

Bägge pinnarna används för att uttrycka överlägsenhet över en annan part, men där pekpinnen kräver ett faktiskt övertag i form av högre kunskap eller åtminstone överlägsen moral hos användaren kräver tyckpinnen ingenting annat än åsikter, som i praktiken kan vara hur löst grundade som helst.

Tyckpinnen har, trots sin korta existens, redan funnit vägen till många människors hjärtan. Bland dess tillskyndare märks bland andra veganer, abortmotståndare och feminister.

Dagens ord: chefsmodul

En chefsmodul är en mängd av två eller flera chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra och som klarar sig intakt inom en organisation, oavsett vilka nedskärningar, omorganisationer eller andra förändringar den råkar ut för.

Den enklaste typen av chefsmoduler består av två chefer som är organisatoriskt relaterade till varandra. Två huvudtyper existerar där den ena kallas linjemodul och består av två chefer som är hierarkiskt över-, respektive underordnade varandra. Den andra kallas nivåmodul och består av två chefer på samma nivå, som följer varandra organisatoriskt.

Linjemodulen karaktäriseras av att den har lättast att röra sig uppåt i organisationen, eftersom befordran av den överordnade chefen automatiskt lämnar en lucka efter sig, som kan fyllas av den underordnade. Den kan också röra sig sidledes i organisationen. Detta sker oftast vid omorganisationer, då hela enheter, avdelningar eller grupper byter plats.

Nivåmodulen har i allmänhet betydligt svårare för att röra sig uppåt, då de ingående cheferna i något läge kommer att konkurrera om samma jobb. Den rör sig däremot mycket lätt sidledes, både vid omorganisationer och annars.

Linje- och nivåmodulerna finns också i varianter med ett eller flera mellanliggande led som är utbytbara, utan att modulens egenskaper går förlorade. Man kan tänka sig en linjemodul som består av två chefer, med en mellanliggande chef som inte ingår i modulen, och som gör koordinerade förflyttningar i organisationen, ständigt med nya chefer i mitten. Motsvarande kan också tänkas för nivåmoduler.

Mer komplexa moduler, till exempel triangelmodulen med en över- och två underordnade chefer är också möjliga, åtminstone i teorin. Förutsättningarna för dem att överleva förändringar är dock i allmänhet så små att deras modulegenskaper knappast kan påvisas. Därför anser de flesta idag att det är oriktigt att tala om moduler i dessa sammanhang.

Dagens ord: Håravfall

Om du har sett lite för mycket på teve kanske du tror att håravfall är när man på grund av stigande ålder (eller om det var för att man inte använder Regaine) tappar håret. Men det är förstås fel.

Det är ju bara att jämföra med ordet köxavfall. När du drabbades av köxavfall sist, berodde det då på att du tappat köket eller blev du helt enkelt tvungen att slänga soporna?

Håravfall måste helt enkelt vara någon typ av avfall som alstras i håret.  Kanske mjäll. Eller någon typ av fett. Jag vet inte om håret alstrar fett, men om det gör det skulle det definitivt räknas som avfall.

Det kan ju inte handla om hår som faller av. Såvida du inte betraktar ditt hår som avfall.

Dagens ord: tofsmuff

Tofsmuffen är ett djur, som lever i kvinnors skrev. Tofsmuffen är nära släkt med muffen, även känd som framstjärten.

Tofsmuffen utmärker sig genom sin hårbeklädnad, som inte är jämt utspridd, som hos muffen, utan istället koncentrerad till en tofs, vanligtvis placerad upptill.

Ett annat namn för tofsmuff är kisstofs.

2000 år med Jesus i hasorna – Nu räcker det!

2000-talet. Vi har varit där ett tag nu. I åtta år har vi harvat runt och sagt tjugohundra, tjugohundraett, tjugohundratvå, tjugohundratre och så vidare. Det var kul en stund. Nyhetens behag.

Nu räcker det! Alla vet att vi numer lever i framtiden och år 2000 är sedan länge passerat. Nu skall det bli ordning. Rättning!

För om du tänker efter, till den där tiden före år 2000 – Just det! 1900-talet. – då minns du kanske hur vi benämnde årtalen på den tiden. Sjuttiosex, åttiotvå och nittiofyra. Inget snack om nittonhundranågonting. Vi levde i nittonhundratalet. Det var självklart vad som avsågs.

Så, från och med i år är det enkla siffror som gäller. Inget mer tjugohundra. Bara åtta. Funkar bra. Sparar plats. Blir det för svårt att skilja året från klockslaget kan du ju säga ”år åtta” istället.

Ja, jag vet, det kommer fler århundraden. Men det kan vi fundera över sedan. Om sådär 80 år. Ja, någon annan kan fundera över det. Själv har jag nog tänkt klart vid det laget…

God fortsättning på år åtta!

Dagens ord: blomkålspax

Du är på krogen. Det är en bra kväll. Du har fått kontakt. Ni står där och pratar och du anar att du redan har minst halva inne.

Just då, vid precis fel tillfälle, kommer din wingman.

– Hallå! Hur är läget?

– Jotack! Kritiskt! Dra åt helvete, känner du för att säga.

Men om du säger det riskerar hela grejen att spricka. Du måste till varje pris bli av med din rotekamrat utan att avslöja dig med så mycket som en min.

Det är här begreppet blomkålspax kommer in i bilden. Du säger något, vad som helst, som inkluderar ordet blomkål och plötsligt är din feltajmade polare försvunnen.

– Tänk på en grönsak! Blomkål, slänger du ur dig och kan sedan fortsätta samtalet med ditt ragg.

Du har just utfört en så kallad blomkålspax. Du har nu 30 minuter på dig att ro ragget i hamn innan någon av dina polare får så mycket som andas i er närhet. Behöver du mer än 30 minuter är det nog bäst att gå någon annanstans för när tiden är ute kan inga stoppord i världen rädda dig.

Naturligtvis går det lika bra att använda något annat neutralt ord än just blomkål på samma sätt. Det viktiga är att ha ett i förväg definierat ord att använda vid nödlägen.

Blomkålspax funkar också utmärkt på telefon om du nu känner att du absolut måste svara när det ringer.