Varför serverar ni snabbmat när man ändå måste stå i kö tio minuter för att köpa den? Vore det inte bättre om ni satsade på slow food och bordservering istället? Jag tror det skulle passa er bättre.
Toaletten kan jag tipsa om annars. Där är det ingen kö och besöket är snabbt avklarat. Ni kanske skulle satsa lite mer på er toalettbusiness istället. den verkar ni ju klara att driva galant.
Tycker du att mathandlandet börjar kännas enahanda? Har du tröttnat på att gå samma gamla runda i samma gamla mataffär och köpa samma gamla varor.
Jag har ett förslag: Börja handla i lågprisbutiker. Du kanske inte kommer att spara så mycket pengar, för så billigt är det ju inte alltid, men du kan vara säker på att dina matinköp aldrig kommer att kännas tjatiga och enahanda mer.
Såhär gör du
Förutsatt att du har en någorlunda sofistikerad diet, alltså en diet som inte enbart består av smörgåsar, flingor med mjölk och falukorv med makaroner och ketchup, behöver du egentligen inte genomföra några förändringar. Det är bara att dra iväg till första bästa lågprisbutik och shoppa loss.
Men se till att du har gott om tid på dig. Det är nämligen inte så enkelt som du kan tro. Farorna som lurar är många:
Framför allt är det sortimentet som gör mathandlandet så intressant. Oavsett hur noga du planerat dina inköp kan du inte ha en aning om vad du skall äta till middag. Det är helt enkelt omöjligt att veta vilka matvaror som råkar finnas till försäljning just den här veckan.
När du väl börjat kommer ingen middag att bli den andra lik. Matinköp kommer aldrig mer att gå på slentrian. Du kommer att bli en jävel på att improvisera. Grattis!
Redan till hösten kan de första försöken med avgiftsbaserad bloggläsning komma igång. Åtminstone om syrrans granne får sin vilja igenom.
– Vi bloggare lägger ned mycket arbete på våra alster, men sedan är det en massa människor som bara laddar ned våra inlägg och läser dem utan att vi får ett öre i ersättning för våra alster. Som bloggare har man rätt att få betalt för sitt arbete, säger han i en kommentar.
Avgiften är tänkt att var frivillig och baserad på att ett program installeras på användarnas datorer. Programmet skall sedan rapportera vilka blogginlägg som läses av vem så att de insamlade pengarna kan fördelas rätt.
Syrrans granne säger sig redan ligga föra samtal med ett tiotal andra bloggare om ett samarbete. Förhoppningen är att få med sig en majoritet av bloggarna när försöket sätter igång.
– Jag hoppas förstås att alla större bloggar skall hänga på. Det kan bli svårt för läsarna annars att hålla ordning på vad de betalat för och inte.
Iden till bloggläsningsavgiften kom efter ett Stim presenterat ett liknande förslag för avgift på delning av musik. Syrrans granne tror att vi kommer att få se fler, liknande avgifter i framtiden.
– Nu är musikerna först ute och roffar åt sig av vad de kan. Vi är inte långt efter men jag tror att allt fler grupper börjar tröttna på att arbeta gratis. I framtiden lär vi inte få nöja oss med musikdelningsavgift och bloggläsningsavgift. Inom kort lär vi få se en filmdelsningsavgift och en dataspelsdelningsavgift, men sedan lär fler följa efter med avgifter för delning av datorprogram, poesi, roliga foton, YouTube-filmer. Sist men inte minst lär sökmotorföretagen vilja ta betalt för sin insats på nätet.
Det är en stor mängd avgifter och pålagor syrrans granne räknar upp. Han tror dock inte det blir några problem att få människor att betala.
– Kostnaden för att använda Internet kanske tiofaldigas men jag tror ändå att folk i grunden förstår att det inte går att jobba gratis och faktiskt vill göra rätt för sig. Vi som skapar allt innehåll på Internet måste också äta och bo någonstans.
Välkommen till Falukorv City! Här bor korvgubbarna och korvgummorna i sina korvskyskrapor.
Man har en Mac. Den har ett trådlöst nätverkskort. Ett trådlöst nätverkskort som man kan uppgradera till 802.11n. Så att det går skitfort jämfört med tidigare standarder.
Men tror ni då att Apple släpper en uppdatering till Mac OS X för detta? Nej, för vet ni vad Apple gör? Apple tar betalt för ett litet program som aktiverar n:et i datorn man redan betalt ganska mycket för.
Och vad tar då Apple betalt för detta? 200 spänn? En femhundring? Tusenlapp? Nej, Apple tar 17:95 för denna aktivering.
Apple administrerar alltså en mjukvara som säljs på deras webbplats för mindre än 20 spänn. På allvar alltså. Är det lönsamt? Täcker det ens bankavgifterna och försäljningsomkostnaderna? Är det fler än jag som tycker att det verkar fullständigt vettlöst?
Detta måste vara det löjligaste jag någonsin betalat för. Och inte går det skitfort heller för den delen. Dubbelt så fort. Vad hände med 300 mbit/s?
Hemköp vs. Lidl – Arla vs. Milbona – 11:90 vs.8:90
Vad är det som skiljer Hemköp och Lidl? Finns det någon avgörande fördel med tyskt jämfört med svenskt? Vem gör godast yoghurt av Arla och Milbona? Hur mycket får man för tolv respektive nio kronor? Går det över huvud taget att skilja mellan yoghurt och yoghurt?
Frågorna var många som plågade oss efter vårt första besök på Lidl för några veckor sedan, då vi ställdes inför ett mycket svårt val: Tyskt eller svenskt? Billigt eller dyrt? Yoghurt eller yoghurt?
Vi kunde inte bestämma oss då utan gjorde det enda raka och köpte en av varje. Därefter gick vi hem och jämförde och idag har vi äran att presentera resultatet från 2008 års stora yoghurtduell.
Förpackningarna är i sitt tekniska utförande oskiljaktiga. De är båda en så kallad brick pack av standarutförande. Utseendemässigt ansåg de flesta av våra testare att Milbonaförpackningen var snyggast. Uppenbarligen föredrar de tecknade kor framför gamla georgiska kärringar.
När paketen väl skulle öppnas stötte dock tysken på viss patrull, då flera av våra testare blev förvirrade och försökte öppna i fel ände. När de väl fått paketet på rätt håll skedde blev dock själva öppnandet ganska odramatiskt. Oavgjort i förpackningsronden efter denna fadäs.
Låt oss bara göra en sak helt klar. Det vi har testat är mild yoghurt. Det är inte vårt förstahandsval men det var enda sättet att kunna jämföra något över huvud taget. Mild yoghurt alltså och du kan därmed skaka paketet tills du blir grön i ansiktet – innehållet kommer ändå att vara tämligen lättrinnande när det väl kommer ut.
Lättrinnande är också innehållet. Som diarré ungefär. Ingen speciellt upplyftande upplevelse, men det är i alla fall lika för båda sorterna. Ingenting som sticker ut.
Färgen är… tja… vit, kan man säga. Vit som yoghurt.
Oavgjort när det gäller färg och konsistens. Inga poäng delades ut under denna rond. Vit färg och rinnig konsistens är ingenting som imponerar.
Nu är det mild yoghurt igen. Den är… mild. Inte sådär mild och sockrad som den vedervärdiga produkt fransmännen har den dåliga smaken att kalla yoghurt, utan svensk-mild. Milt sur helt enkelt. Inte så att tungan krullar sig.
Vi skall villigt erkänna att vi inte kan känna någon skillnad. Såvitt vi vet kan det vara identiskt innehåll i paketen. Det kanske är Arla som står bakom Milbona och lurar brallorna av oss allihop. Vi vet inte, men vi kan absolut inte kora någon vinnare här.
Oavgjort igen.
Vi kan bara konstatera faktum. Tysken kostar mindre, hela 25 procent mindre, än svensken. Tre spänn kanske inte är någon hisnande summa, men räknat på några tusen paket så blir det ju en slant, så om du lägger undan pengarna varje gång du köper ny yoghurt kan det ju bli ett litet tillskott till pensionen.
Vi vet inte vad som ligger bakom denna skillnad. Kanske är det griniga bönder. Kanske är det ineffektiva processer. Kanske är det bara girighet.
Det blev till slut priset som fällde utslaget. Efter att ha gått rond efter rond oavgjort sopade tysken slutligen mattan med svensken i matchens sista men avgörande minuter. Vår enhälliga rekommendation när det gäller yoghurtinköp lyder därmed: Handla tyskt!
Cottage Cheese – många känner den som Keso – har varit med ganska länge i mejeridisken. Lite för länge tycker vissa. Det börjar kännas ofräscht och gammalmodigt med en produkt vars namn bär så mycket av skog och landsbygd i sitt namn.
Detta har ICA tagit fasta på. Enligt vad syrrans granne erfar ikväll kommer vatvarukedjan att på måndag introduera vad som i kännarkretsar betraktas som en världsnyhet: City Cheese.
Företrädare för ICA är mycket förtegna och vill helst inte prata med oss alls, än mindre yppa något om huruvida ryktet om produkten är sant och vad som i så fall döljer sig bakom detta ganska märkliga namn.
Ostälskare landet över som fått nys om nyheten lät sig dock inte nedslås av ICA:s tystlåtenhet. Under torsdagskvällen hade små tältläger etablerats utanför ICA-handlare runt om i landet.
– Vi vet inte så mycket. Kanske är det hela bara ett rykte, men jag vill inte för mitt liv riskera att inte vara först med att få smaka denna nya delikatess, vad det nu när för något, sade Jan Oskarsson, en av de köande utanför ICA Supermarket, till syrrans granne ikväll.
Nej, det finns tyvärr ingen humor i det här inlägget. Skulle vara om du tycker det är hysteriskt roligt med stolar möjligen och det är ju iofs en rolig tanke. Vem tycker att just stolar är det roligaste som finns?
Men nu var det ju inte din bisarra humor det här inlägget skulle handla om, utan stolar. Fyra stolar närmare bestämt, som vi säljer, för 800 spänn.
Eller säljer och säljer. Vi skulle vilja sälja dem i alla fall. För 800 spänn. Eller mer. Man skulle till och med kunna drista sig till att påstå att vi härmed försöker sälja dem. Just dig försöker vi sälja dem till. Frågan är bara om det går bra för oss. Blir du sugen?
Givetvis har vi lagt in en annons på Blocket också. Denna annonsplats som vi brukar ha så roligt åt. Nu är vi där själva och annonserar. Skrattet sätter sig lite i halsen, kan man säga. Men vi är glada ändå. Den här gången har vi i alla fall lyckats få ut annonsen. Förra gången vi försökte gick det åt skogen. Helt. Det enda som hände var att vi fick betala tjugofem spänn. För ingenting. Kolossalt dåligt!
Men vi har lärt oss nu. Vi har gått i IDG:s försäljningsskola. Nu kan vi alla knep. Nu skall det gå vägen!
Men nu skulle vi ju skriva en annons och inte en ändlös redogörelse för misslyckade försäljningar av varmkorv. Hur går det då för oss egentligen? Jo, vi har kommit till slutet nu. Äntligen, kanske du tänker nu. Nu är det strax slut.
Om du aspirerar på fyra stolar, kontakta gärna oss på redaktionen, så hör vi av oss.
När vi har lyckats lura på nån dum jävel våra stolar skall vi försöka få iväg en köxoffa också, men det får bli en senare övning.
Förvirringen var stor bland Göteborgs bilister under fredagsmorgonen. Många var upprörda, på gränsen till vansinniga. Vägverkets personal hade på eget bevåg beslutat att ta bort Älvsborgsbron.
– Det var ett jävla liv om det årliga underhållsarbetet innan vi satte igång och sedan blev det inte så jävla farligt i alla fall, så jag gjorde bedömningen att vi lika gärna kunde frakta bort bron för reparation på verkstad istället, säger Vägverkets platschef Nils Bernhardsson till syrrans granne.
Reaktionerna lät dock inte vänta på sig. Tusentals arga bilister ringde fullständigt ned Vägverkets växel och milslånga bilköer lamslog under morgonen och tidiga förmiddagen Göteborg.
Vid elvatiden på förmiddagen hade de ansvariga till slut insett allvaret i situationen och återställt bron.
…som vi aldrig lär få se:
Om man visar stjärten, men ingen är där och tittar, syns den då?
Världsspråket engelska finns i många dialekter. Det visste du säkert redan och förmodligen är du bekant med ett flertal av dessa, till exempel brittisk, amerikansk, och nya zeeländsk engelska.
Men visste du att Sverige stoltserar med, inte bara en utan flera egna dialekter av engelska? Det kanske verkar otroligt, men djupt inne i de svenska folklagren bubblar det av ord, uttryck och uttal som skulle få en engelsman att bli grön av avund, eller kanske illamående.
Häng med nu! Här kommer den inofficiella listan över svenska engelska dialekter:
Svengelska [en-sv]
Svengelskan är engelskans motsvarighet till riks-svenskan och är ett samlingsbegrepp för alla svenska engelska dialekter. Svengelskan kommer ursprungligen från den gamla svenska skol-engelskan och är också anfader till alla andra svenska engelska dialekter.
Stockholmsengelska [en-sthlm]
Stockholm är störst, bäst och vackrast i Sverige och naturligtvis måste de ha sin egen dialekt av engelska. Du känner igen den direkt när du hör en riktig stockholmare prata engelska. Den är inte speciellt spridd, inte speciellt bra och definitivt inte vacker. Liknar ingenting annat!
Göteborgsengelska [en-gbg]
Du hör direkt när en göteborgare pratar engelska. Det är inte bara uttalet. Hela språkmelodin är totalt annorlunda mot alla andra varianter av engelska du kan tänka dig. Pratas företrädesvis på Sveriges framsida, men har på grund av vissa industriföretags expansion fått avknoppningar som spridit sig över hela världen.
Värmlandsengelska [en-vä]
Det låter bara liiiiite för bonnigt. Precis som värmländskan. Dock vänligt och ofarligt.
Dalengelska [en-dalarna]
Om nu ingen förstår dalmål på svenska, hur tror du det går på engelska?
Norrlandsengelska [en-sch]
Det svåra är att veta vilket språk som pratas när alla bara håller käften. När de väl öppnar munnen låter det rätt mysigt.
Volvoengelska [en-volvo]
En mycket udda variant. Den är ursprungligen en avknoppning av göteborgsengelskan men har på grund av sin geografiska spridning i det närmaste fått ett eget liv. Lokala varianter har utveckats i USA, Japan och Frankrike, för att bara nämna några länder. Mindre gillad i länder där invånarna pratar engelska, eftersom den ofta anses sämre än den lokala dialekten.
Volvoengelskan förekommer också i en speciell variant, kallad hisingsengelska [en-hising], som bär tydligare drag av göteborgsengelska.
Svensk managementengelska [en-sv-mgmt]
En dialekt med mycket begränsat ordförråd, främst inspirerad av amerikansk managementlitteratur och titulatur. Skapades ursprungligen av svenska managementkonsulter som tyckte titlar på engelska lät fräckare. Består i huvudsak av tomma fraser, oöversättliga till såväl engelska som svenska.
Svensk londonengelska [en-sv-london]
Ni vet vilka ni är! Ni har varit i London och arbetat några år och lagt er till med en lite finare, brittisk dialekt. Det finns dock många hål i fasaden. Ingen går på det.
Svensk reklamengelska [en-sv-mktg]
Den svenska reklamengelskan har skapats av ängsliga reklamare som tycker att svenska låter töntigt. Reklamengelskan ser ut och låter som engelska men är ofta innehållslös eller till och med obegriplig, på grund av flitigt förekommande, så kallade pseudoanglicismer, dvs påhittade engelska ord med ingen eller helt annorlunda betydelse på engelska. Exempel på pseudoanglicismer är backslick, freestyle och smoking.
Egentligen var det väl inte någon överraskning. Netto har ju redan visat vägen med sina veckans klipp, som kan vara allt från rustningar med plastsvärd till elektriska häcksaxar och teveapparater med inbyggd dvd-spelare.
Men någon måste ju förstås vara värre. Denna någon heter Lidl och slog idag upp portarna till sin butik på Stigbergstorget.
Ytligt sett var det ingen revolution. Lockpris på nötfärs och vanliga svenska märken, till vanliga svenska priser blandat med totalt okända märken till mycket lägre priser.
Men så var det ju prylhyllan. Den som kan tänkas innehålla precis vad som helst, så länge det inte är ätbart. När du tittar på prylhyllan hos Lidl märker du vem det är som är kungen av lågprisbutiker, för du skall inte tro att det är en bygglampa eller elektrisk häcksax du skall impulsköpa när du är på Lidl för att handla en liter mjölk. Nej, när du är på Lidl skall du impulsköpa en laptop för 5000 spänn.
Jag undrar om de erbjuder telefonsupport.
Det här, mina damer och herrar, är ett chip. Ett alldeles vanligt potatischip från en alldeles vanlig påse potatischips. Ett potatischip som under normala omständigheter borde gå alldeles utmärkt att dippa och sedan sätta i sig.
Men det finns ett problem. Chipet är för stort. Det är stort som ett dasslock och skulle svälja en hel ocean med dipp om jag dristade mig till att dippa det.
Så kan vi inte ha det. Några oceaner av dipp finns nämligen inte tillgängliga. Snarare en skärv på sådär tre deciliter. Jag får äta det härliga chipet utan dipp. Torrt och tråkigt blir det. Och alldeles för starkt.
Big deal kanske du tycker, men det är faktiskt inte bara ett chip som håller fel storlek, utan typ halva påsen. En halv påse med alldeles för stora chips. Helt oacceptabelt!
Andra halvan av påsen? Ja, de chipsen är naturligtvis alldeles för små.