Det här är tredje delen i serien om Acer Aspire Timeline 1810T. I förra delen kunde vi konstatera att det går ganska bra att köra Linux på den, men att batteritiden är ganska usel. Idag kan vi konstatera att problemet är svårlöst och att Linux dessutom har problem att hitta disken.
Fortsätt läsa Linux på Acer Aspire Timeline 1810T – uppföljning
[Skriv texten här]
Jag tänkte att jag skulle vara smart och sälja mina överblivna laddare på Tradera, men det verkar inte vara någon vidare affärsidé faktiskt.
Vi gör såhär istället:
Du som vill ha en SonyEricsson-laddare anmäler ditt intresse genom en kommentar till detta inlägg. Se till att lämna din epostadress (den publiceras inte) så kontaktar jag dig.
Du betalar 40 kr för frakt och emballage, plus så mycket som du tycker att den är värd. Eller så kan du se det som ett bidrag till bloggen och betala lite extra, som stöd till en stackars utmärglad (nåja) publicist som i allmänhet inte får betalt för sitt arbete (med bloggen alltså.)
Här ser vi ett typiskt exempel på den ansvarsfulla, svenska spelpolitiken, personifierad av Svenska Spel.
Alla som deltar i tävlingen på Tradera får en gratis trisslott och har chansen att vinna en massa fina priser.
Men det tar inte slut där. Svenska Spel får namn, adress, telefonnummer och epostadress till alla som deltar. Dessutom får alla deltagare ett spelkort och konto på svenskaspel.se. Den där trisslotten som alla får får är nämligen elektronisk.
När du väl loggat in på svenskaspel.se och skrapat din elektroniska trisslott är det naturligtvis bara att sätta igång och botanisera bland alla andra spännande spel. Eller varför inte köpa några trisslotter till? Det går ju så fort och lätt på webben.
Bara en lott till. Och en till. Och en till…
Så ordnar vi snabbt och lätt några spelmissbrukare trogna kunder till.
Allt är inte vad det verkar…
Nu är det snart dags! Christer Fuglesang har lämnat ISS och är på väg tillbaka till jorden.
På natten mellan torsdag och fredag gäller apkostym på.
Bloggen har uppdaterats under eftermiddagen med några mindre fixar, främst riktade till er som använder Windows.
Fontstorlekarna i Firefox ser förhoppningsvis vettigare ut nu och i Internet Explorer ska inte rubrikerna för kategorierna IT och Mat & dryck försvinna i den svarta bakgrunden längre.
Ni som använder Google Chrome bör nu kunna glädjas åt att länkar i inläggen syns som just länkar, med en prickad linje under. Uppenbarligen gillar inte Google Chrome att rita linjer som är en halv pixel breda.
Som vanligt gäller att det är fullt tillåtet att lämna en kommentar eller skicka epost till redaktionen och peka ut eventuella fel och brister som just du stör dig på.
Såhär ser webbläsartoppen ut för senaste månaden:
| Internet Explorer 7 | 24,5% |
| Internet Explorer 8 | 21,6% |
| Firefox 3.5.2 | 16,4% |
| Firefox 3.0.13 | 14,7% |
| Internet Explorer 6 | 7,27% |
| Safari | 5,38% |
| Google Chrome | 3,62% |
| Opera | 0,96% |
Gör som tusentals radiohandlare redan gjort och genomgå Microsofts “utbildning” i varför Windows 7 är bättre än Linux.
Det vore väl en sak om de faktiskt hade gjort en saklig jämförelse mellan Windows 7 och någon specifik distribution av Linux. Att jämföra Windows 7 med “Linux” är ungefär som att jämföra en Toyotamotor med en Scanialastbil.
Linux är inget operativsystem, utan en kärna som du kan bygga ett operativsystem kring. Den går naturligtvis att jämföra med kärnan i Windows 7, men jag misstänker att det kanske skulle bli lite svårare för Microsoft att använda resultatet i sina “utbildningar”.
Precis som om jag behövde fler argument för att inte ge mer pengar till Microsoft…
Det här är del två serien om Acer Aspire Timeline 1810T. I första delen tog jag upp den ur kartongen och provkörde lite med Windows Vista. Idag är det dags att gå på djupet och prova hur den funkar med Linux.
Acer Aspire Timeline 1810T levereras förinstallerad med Windows Vista, vilket säkert är lockande för många. Men hur går det om man istället trycker in Ubuntu Linux? Väldigt bra, visar det sig, möjligen med undantag för batteritiden. Med lite tur går det till och med att titta på mpeg4-film i HD-format, även om just det faktiskt är på gränsen både i Vista och Ubuntu.
Mitt första försök hade tiden emot sig. Ett trådlöst nätverk som åkte jojo och uteblivet stöd för det fasta nätverkskortet gjorde att försöket avbröts i förtid.
Efter att ha brottats med Windows Vista i ett par veckors tid är det väl bara att konstatera att lite mer uthållighet hade lönat sig. Den saknade drivrutinen tar ungefär fem minuter att ladda ned och installera och därefter funkar faktiskt allting.
Fortsätt läsa Linux på Acer Aspire Timeline 1810T
Småbarnsföräldrar har uppenbarligen alldeles för gott om pengar. De har till exempel råd att släpa med sina skrikiga jävla skitbarn på café för flera hundra kronor om dagen.
Caféer är till för unga, framgångsrika människor som behöver visa upp sina Apple-produkter och är alltså inte avsedda för för barnskrik, blöjbyten och välling.
Eftersom budskapet uppenbarligen inte går fram ser jag ingen annan råd än att vi helt enkelt inför en särskild straffskatt på eländet.
…är att plötsligt går inte tjänsten att nå på grund av nätverksproblem, och sen har du ingen musik alls att lyssna på, oavsett hur mycket du betalt för att slippa reklam.
Den stora sårbarheten är naturligtvis det största hindret för denna typ av affärsmodell. Att leverera musik som distribueras och lagras lokalt kräver visserligen också bandbredd, men är inte alls lika beroende av ett konstant tillgängligt nätverk.
Att vara elkund är som att vara en vante i vinden. Du har suttit en bra stund och noga valt en elleverantör som du är nöjd med och allt har fungerat bra i ett par års tid.
Plötsligt får du ett brev från elbolaget XYZ:
Hej!
Från och med 1 oktober tar vi över dig som elkund. Bla bla bla… Var god skriv under bifogat avtal och skicka till oss så att vi har det inom 10 dagar.
Vaihelvete nudå?
Alltså, vad fan är grejen med elhandelsbolag? De kommer och går som dagssländor och det är alltid samma sak. Plötsligt får du ett brev som talar om att nu minsann ska du inte få vara kund hos oss längre utan hos det jättestora elbolaget XYZ istället.
Det är som att vara en vante i vinden och jag blir lika ställd varje gång.
Vilken del av begreppet varumärkesvård är det som elhandelsbolagen inte har förstått? Vad är det de anser att de köper egentligen, när de köper upp ett annat elhandelsbolag? Uppenbarligen inte varumärket i alla fall, för det häller de ut med badvattnet. Istället verkar det vara befintliga kunder de köper. Kunder som snabbt och lätt ser över sitt elpris igen och sedan går vidare till en annan leverantör.
Det har inte direkt blivit svårare för elkunderna att välja leverantör. Istället går det på fem minuter, tack vare sajter som elskling.se.
Första gången jag råkade ut för det här var det den på alla sätt vämjeliga el-leverantören Öresundskraft, som jag lämnat i vredesmod ett par år tidigare, som plötsligt tog över den el-leverantör jag bytt till.
Den här gången var det e-on (eller e-off som de egentligen heter sedan stormen Gudrun) som bestämde sig för att köpa upp Surahammars Energiverk och sedan raskt skrämma upp de nyförvärvade kunderna med ett avtal som skickas ut och ska returneras inom tio dagar.
Resultatet är det samma varje gång. Jag finner mig plötsligt kastad som en vante i vinden på en elmarknad som som befolkas av ömsom anonyma storföretag, ömsom lycksökare.
Vad var det som gick fel här, egentligen?
Det är OK om ni plockar ned era valaffischer nu. Valresultatet är klart och ledamöterna har intagit sina platser i parlamentet.
Svetsindex är det antal led du behöver gå i din bekantskapskrets för att hitta någon som äger en svets. Lägsta svetsindex är 0, vilket innebär att du själv äger en svets. Enligt six degrees-teorin är maxvärdet för svetsindex 6, förutsatt att minst en person i världen äger en svets.
I praktiken bör dock ditt svetsindex ligga ganska mycket under 6. Det finns ju trots allt ganska många svetsar i världen och svetsindex mäter ju bara avståndet till den närmaste.
Svetsindex kan uppdelas i undertyper, till exempel MIG-svetsindex, TIG-svetsindex och acetylen-svetsindex. Dessa får i allmänhet olika värden för en och samma individ. Beroende på de olika svetstypernas relativa förekomstfrekvens får dessa undertyper också olika väntevärden för en viss population.
Flera undertyper kan vägas samman, antingen genom beräkning av aritmetiskt medelvärde, så kallat svetsindexmedelvärde, eller genom att undertypernas värden viktas efter deras relativa förekomstfrekvens, så kallat viktat svetsindexmedelvärde.
På liknande sätt som man mäter svetsindex går det även att mäta till exempel motorsågsindex, skärbrännarindex och webhotellsindex, eller varför inte anrikat-uran-index.
Jag har tänkt en del på det här med hur man går på toaletten i olika länder. Som svensk är man ju van vid att säga just det: “Jag ska gå på toaletten.” Man säger vad man ska göra och sedan gör man det. Inga konstigheter.
I lite finare sammanhang där man kanske inte vill använda ordet toalett kanske man går på herrarnas eller så ursäktar man sig bara och går.
Men amerikaner alltså. Jag kan verkligen inte släppa det här. En amerikan som ska gå på muggen säger att han ska gå till badrummet.
Och göra vadå?
Badar amerikaner efter varje toalettbesök? Och hur gör de i så fall när det inte finns badkar i det så kallade badrummet? Badar de i toalettstolen då efter uträttat behov och, hoppas jag, spolning?
Det finns ju en miljard omskrivningar för just toalett på engelska men nej, som amerikan väljer man istället att antyda att man tänker ta sig ett bad.
Det kanske man skulle göra vid sitt nästa besök i USA. Fråga efter badrummet och sedan passa på att ta sig ett härligt varmt bad.
Det vore lite som Borat, fast tvärtom