Etikett: mat

Brun mat – ett självklart val om du gillar smör

De är bruna, de smakar papp och de drar fram som en farsot genom Sveriges livsmedelsbutiker: Jag talar förstås om fullkornsprodukter.

Förra gången var det pasta som var på tapeten. Det var ingen succé kan vi ju sammanfatta det hela som. Den gången bestämde jag mig för att det fick vara bra. Exit fullkorn.

Fast när tillfället uppenbarade sig kunde jag inte låta bli. Smörgåsrån är ju gott, så det finns ju i alla fall en teoretisk möjlighet att de skulle kunna vara goda, även i fullkornsmodell.

Jag vet! Det var dumt. Naivt var det. Det borde jag ju insett på förhand hur det skulle gå.

Smörgåsrån med smör brukar ju vara ganska gott, kanske mest för att det är en metod för att få i sig ganska mycket smör. Vad händer då, när fullkorn kommer in i bilden?

Mer smör!

Det enda som kan rädda situationen är mer smör och då pratar jag om rejält mycket mer smör. Detta krävs för att dölja smaken av papp.

Nej, det här var lika dumt som vanligt.

Dagens ord: Pastablad

Hand upp, alla som inte vet vad lasagne är.

Ingen? Nej, jag tänkte väl det…

Nu, hand upp alla som vet vad fan ett pastablad är.

Linguini däremot, behöver tydligen inte förklaras. Det vet alla redan exakt vad det är. Till skillnad från lasagne. Det är en form av pastablad….

Korvlunch med det lilla extra

Idag tar vi en enkel grillad med bröd till lunch. Fast vi låter oss inte riktigt nöja med det enkla, utan lyxar till det med ett glas rosé.

Skall bli intressant att se hur eftermiddagen artar sig när vi tagit oss tillbaka till kontoret…

Lax med smakrikt strössel – och ingen jävla lax

Idag var vi sugna på lax till middag. Tyvärr hade vi ingen lax hemma, men som tur var hittade vi det här fantastiska receptet på lax med smakrikt strössel – utan lax.

Vi vet inte riktigt hur vi skall få till lax-smaken men vi hoppas att de som skapat receptet vet vad de gör. Någon härlig rosa laxfärg lär vi inte kunna förvänta oss i alla fall, av fotot att döma.

Imorgon tänker vi laga korv och makaroner, fast utan korv.

Färdigrätter byggmaterial i Mannerströms butik

Sveriges första ätbara butik slår inom kort upp portarna i Nordstan i Göteborg. Det är Leif Mannerström som öppnar en delikatessbutik i Nordstan i Göteborg, helt byggd av färdiga måltider.

– Intresset är enormt. Vi räknar med succé. Att inte bara sälja delikatesser utan att sälja dem i en butik byggd av delikatesser kommer så att säga ge en helt ny dimension åt maten, säger Leif Mannerströms pressekreterare på en knastrig telefonlinje från Sälen.

Stjärnkocken själv har gjort sig onåbar och vill inte lämna några som helst kommentarer, varken kring hur färdiga måltider skall kunna ge rätt stadga och hållfasthet åt butiken, eller hur dessa måltider skall förhindras från att ruttna och sprida en obehaglig stank i butiken.

Intresset bland de förbipasserande var igår eftermiddag enormt. Flera var rent ut sagt skitnyfikna och ett gäng tillresta pensionärer från Båstad fick besviket vända på klacken då det visat sig att butiken ännu inte öppnat.

– Man undrar ju vad de menar med “våren 2008”. Det kan ju inte ha något med värme att göra i alla fall. Kanske har de överraskats av att våren är så varm och tvingats börja om för att maten ruttnat, sade Nils Karlsson, en av de tillresta.

Fråga till Burger King

Varför serverar ni snabbmat när man ändå måste stå i kö tio minuter för att köpa den? Vore det inte bättre om ni satsade på slow food och bordservering istället? Jag tror det skulle passa er bättre.

Toaletten kan jag tipsa om annars. Där är det ingen kö och besöket är snabbt avklarat. Ni kanske skulle satsa lite mer på er toalettbusiness istället. den verkar ni ju klara att driva galant.

Shopping-lotto

Tycker du att mathandlandet börjar kännas enahanda? Har du tröttnat på att gå samma gamla runda i samma gamla mataffär och köpa samma gamla varor.

Jag har ett förslag: Börja handla i lågprisbutiker. Du kanske inte kommer att spara så mycket pengar, för så billigt är det ju inte alltid, men du kan vara säker på att dina matinköp aldrig kommer att kännas tjatiga och enahanda mer.

Såhär gör du

Förutsatt att du har en någorlunda sofistikerad diet, alltså en diet som inte enbart består av smörgåsar, flingor med mjölk och falukorv med makaroner och ketchup, behöver du egentligen inte genomföra några förändringar. Det är bara att dra iväg till första bästa lågprisbutik och shoppa loss.

Men se till att du har gott om tid på dig. Det är nämligen inte så enkelt som du kan tro. Farorna som lurar är många:

  • Du hittar inte i butiken – Bara att inse faktum. Det finns fler än ett sätt att organisera en butik och ganska många av dessa sätt är fullständigt obegripliga för alla utomstående
  • Du kan inte ta dig fram i butiken – Det är ett känt fenomen i lågprisbutiker att du bara förväntas handla varor från en gång. Alla gångar går till en kassa nämligen. Ända fram till en kassa. Tro inte att du kan vända på slutet och köra tillbaka i granngången.
  • Du hittar ingenting i butiken – Inte bara hittar du inte i butiken. Du hittar ingenting i butiken. Det beror på att det inte finns något att hitta. Ganska många varor existerar över huvud taget inte i sortimentet. Och vad är det då för några underliga varor som inte finns i butiken? Zebrafilé? Gåsleverpastej? Grodlår? Sniglar? Nej, det är underligare än så. De har inte helt normala varor som fläskkarré, kikärtor eller kassler. Basmat.

Framför allt är det sortimentet som gör mathandlandet så intressant. Oavsett hur noga du planerat dina inköp kan du inte ha en aning om vad du skall äta till middag. Det är helt enkelt omöjligt att veta vilka matvaror som råkar finnas till försäljning just den här veckan.

När du väl börjat kommer ingen middag att bli den andra lik. Matinköp kommer aldrig mer att gå på slentrian. Du kommer att bli en jävel på att improvisera. Grattis!

Yoghurtduellen

Hemköp vs. Lidl – Arla vs. Milbona – 11:90 vs.8:90

Vad är det som skiljer Hemköp och Lidl? Finns det någon avgörande fördel med tyskt jämfört med svenskt? Vem gör godast yoghurt av Arla och Milbona? Hur mycket får man för tolv respektive nio kronor? Går det över huvud taget att skilja mellan yoghurt och yoghurt?

Frågorna var många som plågade oss efter vårt första besök på Lidl för några veckor sedan, då vi ställdes inför ett mycket svårt val: Tyskt eller svenskt? Billigt eller dyrt? Yoghurt eller yoghurt?

Vi kunde inte bestämma oss då utan gjorde det enda raka och köpte en av varje. Därefter gick vi hem och jämförde och idag har vi äran att presentera resultatet från 2008 års stora yoghurtduell.

Förpackning

Förpackningarna är i sitt tekniska utförande oskiljaktiga. De är båda en så kallad brick pack av standarutförande. Utseendemässigt ansåg de flesta av våra testare att Milbonaförpackningen var snyggast. Uppenbarligen föredrar de tecknade kor framför gamla georgiska kärringar.

När paketen väl skulle öppnas stötte dock tysken på viss patrull, då flera av våra testare blev förvirrade och försökte öppna i fel ände. När de väl fått paketet på rätt håll skedde blev dock själva öppnandet ganska odramatiskt. Oavgjort i förpackningsronden efter denna fadäs.

Färg och konsistens

Låt oss bara göra en sak helt klar. Det vi har testat är mild yoghurt. Det är inte vårt förstahandsval men det var enda sättet att kunna jämföra något över huvud taget. Mild yoghurt alltså och du kan därmed skaka paketet tills du blir grön i ansiktet – innehållet kommer ändå att vara tämligen lättrinnande när det väl kommer ut.

Lättrinnande är också innehållet. Som diarré ungefär. Ingen speciellt upplyftande upplevelse, men det är i alla fall lika för båda sorterna. Ingenting som sticker ut.

Färgen är… tja… vit, kan man säga. Vit som yoghurt.

Oavgjort när det gäller färg och konsistens. Inga poäng delades ut under denna rond. Vit färg och rinnig konsistens är ingenting som imponerar.

Smak

Nu är det mild yoghurt igen. Den är… mild. Inte sådär mild och sockrad som den vedervärdiga produkt fransmännen har den dåliga smaken att kalla yoghurt, utan svensk-mild. Milt sur helt enkelt. Inte så att tungan krullar sig.

Vi skall villigt erkänna att vi inte kan känna någon skillnad. Såvitt vi vet kan det vara identiskt innehåll i paketen. Det kanske är Arla som står bakom Milbona och lurar brallorna av oss allihop. Vi vet inte, men vi kan absolut inte kora någon vinnare här.

Oavgjort igen.

Pris

Vi kan bara konstatera faktum. Tysken kostar mindre, hela 25 procent mindre, än svensken. Tre spänn kanske inte är någon hisnande summa, men räknat på några tusen paket så blir det ju en slant, så om du lägger undan pengarna varje gång du köper ny yoghurt kan det ju bli ett litet tillskott till pensionen.

Vi vet inte vad som ligger bakom denna skillnad. Kanske är det griniga bönder. Kanske är det ineffektiva processer. Kanske är det bara girighet.

Vinnaren

Det blev till slut priset som fällde utslaget. Efter att ha gått rond efter rond oavgjort sopade tysken slutligen mattan med svensken i matchens sista men avgörande minuter. Vår enhälliga rekommendation när det gäller yoghurtinköp lyder därmed: Handla tyskt!

”Två liter mjölk och en laptop tack!”

Egentligen var det väl inte någon överraskning. Netto har ju redan visat vägen med sina veckans klipp, som kan vara allt från rustningar med plastsvärd till elektriska häcksaxar och teveapparater med inbyggd dvd-spelare.

Men någon måste ju förstås vara värre. Denna någon heter Lidl och slog idag upp portarna till sin butik på Stigbergstorget.

Ytligt sett var det ingen revolution. Lockpris på nötfärs och vanliga svenska märken, till vanliga svenska priser blandat med totalt okända märken till mycket lägre priser.

Men så var det ju prylhyllan. Den som kan tänkas innehålla precis vad som helst, så länge det inte är ätbart. När du tittar på prylhyllan hos Lidl märker du vem det är som är kungen av lågprisbutiker, för du skall inte tro att det är en bygglampa eller elektrisk häcksax du skall impulsköpa när du är på Lidl för att handla en liter mjölk. Nej, när du är på Lidl skall du impulsköpa en laptop för 5000 spänn.

Jag undrar om de erbjuder telefonsupport.

Dagens i-landsproblem: Chips

Det här, mina damer och herrar, är ett chip. Ett alldeles vanligt potatischip från en alldeles vanlig påse potatischips. Ett potatischip som under normala omständigheter borde gå alldeles utmärkt att dippa och sedan sätta i sig.

Men det finns ett problem. Chipet är för stort. Det är stort som ett dasslock och skulle svälja en hel ocean med dipp om jag dristade mig till att dippa det.

Så kan vi inte ha det. Några oceaner av dipp finns nämligen inte tillgängliga. Snarare en skärv på sådär tre deciliter. Jag får äta det härliga chipet utan dipp. Torrt och tråkigt blir det. Och alldeles för starkt.

Big deal kanske du tycker, men det är faktiskt inte bara ett chip som håller fel storlek, utan  typ halva påsen. En halv påse med alldeles för stora chips. Helt oacceptabelt!

Andra halvan av påsen? Ja, de chipsen är naturligtvis alldeles för små.

Konsten att göra livet surt för alla men ändå få betalt

Det är något fel på det här skinkpaketet och då menar jag inte att dess innehåll tar slut alldeles för fort, för det gör det naturligtvis. Nej, det är själva paketet som felar.

Paketet har en kant. En väldigt styv och hård kant. En kant som skär genom plast som en kökskniv skär genom smör en varm sommardag. Plasten i en plastkasse t ex skär den igenom på nolltid och plötsligt förvandlas kassen man skulle bära sin mat i till smala plaststrimlor.

Vid något tillfälle gick saker väldigt fel i förpackningsindustrin. Plötsligt började denna bransch hata konsumenterna. Ni vet den där anonyma massan som betalar kalaset i slutändan.

Det är illa nog med elektronikbranschens förpackningar som man måste bryta sig in i med sekatör och där kampen nästan alltid slutar i blodvite. De förpackningarna är vidriga på många sätt, men jag måste ändå säga att livsmedelsbranschen har kommit ett steg längre på vägen mot totalt konsumentförakt. Deras produkter går inte ens att transportera längre.

Jag vet inte vad planen bakom det här är. Kanske är det helt enkelt ett sätt att tvinga oss att köpa den lite dyrare papperskassen, istället för den allt tunnare plast-diton som bara går sönder. Kanske är det bara mental lättja. Något fel måste det ju vara i alla fall, för sist jag kollade var inte syftet med förpackningar att göra produkten omöjlig att transportera från butiken till hemmet, men det är dithän utvecklingen har gått.

Vad är nästa grej. Rakbladsvassa förpackningar i metall som skär sönder även papperspåsar? Förpackningar med sylvassa hullingar? Förpackningar med aktivt pansar som spränger fingrarna av en när man tar i dem?

Antagligen blir det något ännu fantasifullare. Fantasi verkar inte saknas nämligen. Inte när det gäller att komma på nya sätt att göra tillvaron besvärligare.

Falukorv vindaloo

Ingredienser:

  • 2 msk smör
  • 400 g falukorv
  • 1 påse Vindaloo kryddmix
  • 400 g passerade tomater
  • 1 dl vatten
  • 2 dl ris
  • Ytterligare 4 dl vatten, fast kokhett
  • Sallad
  1. Tag fram stekpannan, ställ den på spisen och lägg i smöret
  2. Tärna falukorven
  3. Vänta
  4. Slå på plattan
  5. När plattan är glödhet, slå av den
  6. Slå på rätt platta
  7. När smöret blivit brun-svart, vräk i falukorven
  8. Häll vatten i vattenkokaren
  9. Vänd falukorvstärningarna
  10. Slå på strömmen till vattenkokaren
  11. När vattnet kokar, slå över det i en kastrull
  12. Häll riset i kastrullen, lägg på locket och ställ den på plattan
  13. Vänd falukorvsbitarna som nu blivit lagom kolsvarta
  14. Slå på strömmen till plattan med kastrullen
  15. Strö kryddmixen i stekpannan och häll på vattnet (det första) Rör om efter behag
  16. Tag bort det stormkokande riset från plattan
  17. Häll de passerade tomaterna i stekpannan och låt eländet småbubbla så det skvätter över hela spisen
  18. Ställ riskastrullen försiktigt på plattan igen
  19. Vänta
  20. När riset kokat torrt, stäng av plattan
  21. Öppna salladspåsen
  22. Servera med stora mängder starköl