Humor | syrrans granne

Bas, så jävla fet så det hajjar du inte!

Ja, jag har investerat i lite ny utrustning, men eftersom det är inte är den sortens blogg kommer jag inte att skriva ett inlägg om hur fantastiskt nöjd jag är med arrangemanget. Det räcker bra med föregående inlägg.

Strängt taget har jag inte ett skit att skriva om. Inte här. Jag har saker att skriva förstås men det är ju tråkiga skolsaker så dem skriver jag inte nu utan senare, när jag är trött och det blir skit av alltihop.

Sanningen är att det satans bloggkriget förstör allt. Jag måste ha fler hits! Nu! Och du måste läsa mitt orerande om ingenting. På så sätt kan man säga att bloggtoppen förstör allt, så slipper jag ansvar.

Nej vet du vad? Nu skiter vi i det här, båda två. Vi har annat att göra.

När ingen låt är bra nog

Det finns stunder i tillvaron när ingen låt duger. Det är som om alla låtar är för bra och man måste höra dem genast, allihop! Gärna samtidigt. Det går ju inte.

Istället sitter man där, nervöst zappande, och lyssnar på högst ett par minuter av varje låt. Sedan är något annat genast bättre, ja helt oumbärligt helt enkelt.

Det påminner om vissa spritfester från ungdomen när det nästan var slagsmål om skivorna och ingen fick spela sin favoritmusik mer än högst ett par minuter.

Men nu sitter jag har ensam, visserligen med ny stereo men ändå, och kan bara inte förmå mig att lyssna klart på något. Allt är jättebra. Bara jag får lyssna på nästa låt nu genast. Den här kan jag lyssna mer på någon annan gång men inte just nu.

Jag har en tvåårings attention span. Ändå är jag betrodd med både bil arbete och rejäla banklån.

Tänk om banken visste hur omogen jag är.

Bloggkrig!

Clown Ozzy har passerat syrrans granne på Bloggtoppen. Det kunde varit en diskret händelse som passerat ganska obemärkt, men vissa personer var bara tvungna att gnida in saltet ordentligt i såret.

Naturligtvis tänker inte syrrans granne sitta med armarna i kors och stillatigande se på när någon jävla clown tar över.

Nu är det krig!

”Jag är på fruktavdelningen. Jag måste lägga på nu.”

Jag är på Hemköp. Jag är i frukten och försöker plocka ut några äpplen. Några meter ifrån mig står en kvinna och pratar i telefon.

– Jag är på fruktavdelningen. Jag måste lägga på nu, säger hon plötsligt.

Jag börjar genast undra. Vem pratar hon med? Är samtalet viktigt? Har de inte pratat klart?

Varför använder hon ordet “fruktavdelningen”? Och varför måste hon lägga på bara för att hon befinner sig där? Klarar hon inte att prata i telefon samtidigt som hon handlar just frukt?

Eller är det bara en förevändning för att få sluta prata? Hatar hon kanske att prata med motparten, och i så fall, varför skyller hon på frukten? Går den andre på det?

Ost!

Jag verkligen älskar ost! Andra människor må sitta och vräka i sig godis, chips och kakor, men jag är egentligen bara ute efter ost.

Ibland äter jag ost som måltid, bara för att det är så gott. Det tycker vissa är underligt eller till och med äckligt men jag tycker det är fantastiskt! Ost är ju helt det godaste som finns så varför skulle jag inte äta det till middag?

Mest av allt gillar jag hårdost. Det är så gott att ta en rejäl bit, skära den i stavar eller kuber och sedan bara vräka i sig! Mjukost duger i krig men det är inte alls samma sak att sitta och smeta i sig något som har samma konsistens som kräm. Hård ost skall det vara!

Visst kan jag uppskatta godsaker av andra sorter men det blir aldrig riktigt lika bra som ost. Det enda som egentligen klarar att konkurrera med ost är popcorn, indränkta i smör.

Kvällstidningarna ljuger – Vårstädning utan resultat

Vårstäda datorn i 15 minuter, skriker Expressen och GT i kör

– Vårstäda din dator, skriker löpsedlarna för både GT och Expressen idag. Uppenbarligen börjar det bli så varmt på redaktionerna att idéerna tryter. Tyvärr drabbar detta oss läsare negativt då vi får dålig, ja rent av felaktig, information.

Vårstädning: Här städas datorn med dammsugare

Enligt löpet skall 15 minuters städning av datorn leda till en hundraprocentig prestandavinst. Datorn skall alltså bli dubbelt så snabb. Exakt hur detta hänger ihop till framgår inte riktigt, men efter både 15 och 20 minuters minutiös rengöring av redaktionsdatorn konstateras ingen prestandaförändring över huvud taget.

Jag är mycket besviken och förstår inte vad som gått fel. Kanske måste har jag fel sorts dator och måste byta till en PC för att den här sortens trolleri skall fungera.

Lösningen på kodproblemet: Ännu en kod

Lösningen på problemet med den bortglömda koden visade sig vara ännu en kod. Efter att ha ringt ännu ett av alla Swedbanks kundtjänstnummer lyckades jag faktiskt få prata med en människa som kunde berätta hur problemet kan lösas.

Tydligen kan min blockerade koddosa låsas upp. Det är ju bra för då slipper vi ju ett växande sopberg av spärrade koddosor. Det enda jag behöver göra är att ringa telefonbanken och logga in med min personliga kod så kommer jag åt funktionerna för detta.

Lösningen på problemet med att jag inte kommer ihåg min kod är alltså ännu en kod att komma ihåg. Hur tänkte de nu egentligen?

Som tur är finns en annan lösning på problemet, nämligen att besöka ett bankkontor. Ni minns väl bankkontoren? De där lokalerna bankerna hade ute på stan och ibland på landet, där man kunde gå in och prata med en riktig människa och göra sina bankärenden.

Ingen som minns?

Las-maskinen som ständigt kräver nytt kött

Nu vet jag varför alliansregeringen börjar vissla och titta åt ett annat håll så fort Las kommer på tal. De har en plan! Las skall avskaffas. Inte genom politiska beslut utan av sig själv, i smyg.

Las håller sakta på att utradera begreppet fast anställning. Fasta anställningar är förknippade med så mycket problem att företagen i många branscher helt låter bli att anställa fast personal över huvud taget.

Massmedieföretagen har ju till exempel nästan helt slutat med fast personal utan går nu runt på 11-månadersanställningar.

Givetvis sätter detta snurr på saker och ting. Framför allt gör det att arbetsstyrkan med tiden blir alltmer lätt- och snabbrörlig och framför allt hamnar vi alla snart i den stora Las-kvarnen

Till slut når vi punkten där ingen längre är fast anställd utan alla istället hoppar runt mellan olika vikariat. Den dagen går det lätt och snabbt att avskaffa Las utan protester eftersom ingen kommer att drabbas negativt.

Planen är alltså inte alls att behålla den svenska arbetsrätten utan att helt avskaffa den genom att låta den överleva sig själv. Det kanske tar 30 år att genomföra men det blir å andra sidan gjort.

En vacker dag kommer det att uppdagas vad socialdemokraterna gjort med pensionssystemet, men då är de skyldiga sedan länge döda.

Ännu en koddosa i papperskorgen

Kod-dosa från Swedbank: Blockerad! Nu är det andra gången inom en månad. Jag har lyckats supa bort ännu en kod och min koddosa till Swedbank kan därmed förpassas till soporna.

Jag brukar inte ha problem med lösenord och koder. Tvärtom har jag en nästan obehaglig förmåga att komma ihåg inte bara koder utan telefonnummer och andra mer eller mindre underliga kombinationer och bokstäver och siffror.

Men det gäller sådant som används. Just den här internetbanken hade jag inte alls tänkt använda men eftersom banken prompt skulle sätta in mitt studiemedel på ett gammalt bortglömt konto som låg och skräpade ansåg jag inte att jag hade något val.

Det finns förstås standardkoder och standardlösenord, men dem vill jag inte använda i banksammanhang. Alltså måste jag ha valt någon annan kod, antagligen någon listig kod som jag skulle komma ihåg.

Det fungerade förstås inte. Jag har ingen aning om vilken listig kod jag valt och nu är mina tre försök förbrukade.

Jag förstår inte varför det skall vara så svårt att lösa detta med inloggning. Vad är det egentligen som hindrar it-branschen från att ta fram någonting som fungerar, för människor?

Det finns säkert tusentals inloggningsmetoder men ingen av dem vi sett hittils är anpassad för människor. Alla inloggningsmetoder som finns är anpassade för maskiner, som inte har några som helst problem att lagra mängder av slumpmässig information, men användaren är det ingen som tänker på.

Privat och genom olika uppdrag jag har behöver jag hantera konton i sex olika banker. Några av dessa finns på internet och alla utom en har någon typ av koder. Jag har fem webbhotell att logga in på och uppåt tio epostkonton som skall kollas. Antalet konton på olika sajter på nätet kan jag nog inte ens räkna till och i majoriteten av fallen vet jag nog inte ens vad jag har för användarnamn.

Vad är det egentligen för fel här? Varför skall jag behöva alla dessa hundratals identiteter och varför är det ingen som tänker på användaren?

För övrigt skickade jag ett mail till banken och beskrev mitt problem. Jag fick i svar att jag skulle ringa telefonsupporten. För att komma fram till telefonsupporten krävs dock en kod. Jag har ingen kod. Har aldrig fått någon. Jag förstår inte hur det här skall gå till.

Ibland, påfallande ofta nu för tiden, tror jag att Swedbank helt enkelt hatar sina kunder.

Ensam hurts på villovägar

En ensam hurts i Göteborgsnatten

En ensam hurts irrade under natten till söndagen omkring på Tredje långgatan i Göteborg. Hurtsen hade tidigare under kvällen varit på fest tillsammans med sina föräldrar men hade på hemvägen kommit på villovägar.

När polisen larmades strax före två på natten hade hurtsen sökt sin tillflykt under ett träd och var lätt nedkyld. Hurtsen togs om hand av socialtjänsten i väntan på att föräldrarna skall kunna identifieras.

Polisen ber alla som har upplysningar om hurtsens förehavanden under kvällen eller om dess föräldrars hemvist att höra av sig.

Handelshinder

Hornbach Jag hade ju tänkt, och eftersom det är tanken som räknas är detta att likställa med verklig handling, att jag skulle uträtta en massa ärenden nu i helgen.

Rätt mycket skulle inhandlas. Jag har till och med gjort en lista över vad så att jag säkert skulle komma ihåg allt och orka med åtminstone hälften.

Naturligtvis skulle en hel del göras också, efter inköpen. Det är ju problemet med inredningsprylar, att det rätt sällan räcker med att köpa dem. Man måste på något sätt montera dem eller ta dem i bruk vilket kan vara nog så jobbigt.

I vilket fall som helst så kommer snabbt verkligheten i vägen och ställer allt på ända. Med så här fint väder vore det ju brottsligt att inte ägna sig åt utomhusaktiviteter av det äventyrliga slaget och det krävs ju knappast något geni för att lista ut att så också blir fallet. Det är till och med så att andra människor ringer och tjatar.

Av mina stolta planer blir alltså intet och jag får vackert vänta till imorgon för att kanske, kanske få något gjort.

Udda gaffel vädrar vårluft

Elektronisk grillgaffel med inbyggd termometer Vissa personer har förstås redan satt igång trots försök från vädrets makter att få verksamheten att gå om intet men för oss andra återstår ännu årets premiär för kökets kanske mest obskyra verktyg.

Nedpackad i en kökslåda har den nu legat i över ett halvår utan att luftas, men nu äntligen är aprilvintern överstökad och vi kan se fram emot en lång och underbar grillsäsong.

Redan inom några dagar kan det vara dags att knyta på sig förklädet, dra på sig grillvanten och köra igång grillsäsongen till tonerna av det praktfulla dånet av en liter tändvätska som inom loppet av några minuter förvandlar en rejäl säck grillkol till pyrande aska.

Trots utdragna förhandlingar – ingen ny påve

Beslutet om ny påve dröjer, trots utdragna förhandlingar. Fortfarande vid lunchtid idag var det svart rök som vällde upp ur skorstenen.

Kardinalerna samlades i tisdags på Shells raffinaderi ute på Hisingen i Göteborg för slutförhandlingar. Allt sedan dess har världen gått i spänd väntan på vit rök ur raffinaderiets nyrenoverade fackla – tecknet på att kardinalerna enats om vem som blir ny påve.

Denna gång var förhoppningarna stora på att den vanligen så utdragna processen skulle kunna påskyndas och kanske vara avslutad inom ett dygn. Dessa förhoppningar har nu kommit på skam och många fruktar nu ett mardrömslikt scenario där förfarandet istället kan dra ut på tiden i flera veckor.

– Påveprocessen har alltid varit segdragen. På senare år har det lättat något men nu ser det tyvärr ut som om vi är tillbaka på ruta ett, säger en bedömare med insikt i arbetet.

Journalister som ”bloggar”

Vad menar SvD egentligen när de skriver att att “SvD:s tennisexpert rapporterar på bloggen” och sedan pekar till en artikel på SvD blogg? På vilket sätt skiljer sig reporterns artikel som är publicerad på SvD blogg från reporterns andra artiklar på SvD?

Vad är grejen med att ha reportrar på en dagstidning och sedan påstå att de skriver på tidningens blogg? Blir artiklarna bättre? Blir tidningen bättre? Jag fattar inte.

Vad är nästa steg? Tänker SvD börja publicera sina artiklar som textfiler som laddas ned med Bit torrent? Kommer reportrarna att skriva sina artiklar på flygblad som delas ut på stan? Skall nyheterna spridas genom rykten?

Jag börjar misstänka att SvD inte har någon plan. Jag tror att de bara gissar och gör saker på måfå.

Glapp mellan sömn och vakenhet

Det här med att vara för trött för att hålla sig uppe, men för pigg för att lägga sig och sova, hur funkar det?

Det borde ju vara så att man antingen är pigg nog att hålla sig vaken eller trött nog att sova, men i mitt fall verkar det ha uppstått ett glapp någonstans. Jag kan vara både för trött och för pigg samtidigt.

Det kanske är därför jag somnar bäst med teven på. Jag behöver något som väsnas lite i bakgrunden för att lura hjärnan att jag är vaken och gör något. Eller så handlar det om att vara vaken och sova samtidigt.

Tevetittande lär ju medföra väldigt låg aktiveringsnivå i hjärnan. Lägre nivå än vila enligt vissa. Det borde ju innebära att tevetittande är mer vilsamt än vila och därmed närmare sömnen.

Om det bara gick att utnyttja på något sätt. Om jag till exempel sätter mig och försöker skriva märker jag ju snabbt att jag är alldeles för trött. Ligga i sängen och försöka sova blir jag å andra sidan inte alls trött av så jag får hålla mig till teve. Går det att på något sätt göra tevetittande till en lönande sysselsättning?

Där kanske vi har svaret på vad jag skall göra när jag blir stor. Jag skall uppfinna ett sätt att arbeta genom att titta på teve. Nu menar jag alltså inte att det ingår i arbetet att titta. Jag menar att arbetet i sig skall utföras genom teve-tittande.

Det vore ju fantastiskt att kunna ligga i soffan med fjärrkontrollen och samtidigt tjäna pengar. Om mina teorier kring samtidigt tevetittande och sömn stämmer skulle jag ju faktiskt kunna ligga i soffan och sova medan jag tjänar pengar.

Imorgon är det jag som lägger journalistkarriären på hyllan. Här skall uppfinnas och det fort!

Sen, när jag är klar, skall jag uppfinna ett sätt att röka utan att förstöra lungorna.