slackerprosa | syrrans granne

Ostbricka: Bitar av ost som man äter från en liten bricka

Ostkuber - på en liten bricka

Ostbricka är en liten bricka med bitar av ost på som man äter med fingrarna eller med hjälp av små pinnar. Ostbrickan har två beståndsdelar: ost och bricka. Osten, oftast gul till färgen, kan ätas som tillbehör till öl eller vin, eller för sig själv. Brickan är i allmänhet inte ätbar, utan tjänar bara som förvaring för osten och som hjälp under transporten.

Andra närbesläktade brickor är korvbrickan, som består av bitar av korv som serveras på en bricka, och lunchbrickan, som består av lunch som serveras på en bricka. En annan släkting är mäklarbrickan, som dock inte består av mäklare som serveras på en bricka utan av sprit och champagne som serveras på en bricka, oftast på Stureplan i Stockholm.

Syrrans granne Stockholm, del 14: FlyMe

FlyMe

Idag började som ett äventyr. Halv sju på morgonen vaknade jag av telefonens brötande och tryckte på snooze. Jag hann se att jag hade fått ett mess från FlyMe innan jag landade med huvudet på kudden igen.

Två minuter förflöt och hjärnan vaknade till.

– Varför har jag fått ett mess från FlyMe, började jag undra.

En halvminut senare var jag plötsligt klarvaken och hade dragit igång datorn för att kolla om det verkligen var sant att FlyMe gått i konkurs.

Där försvann den sovmorgonen. Men jag kände mig rätt nöjd efter att ha fått tag i en sistaminutenbiljett för 345 spänn. Rena kapet under rådande omständigheter.

Efter en sådan start på dagen undrar man ju vad som skall hända härnäst. En olycka av den här digniteten kan ju bar inte komma ensam. Mycket riktigt.

Lite senare började olika erbjudanden dyka upp. Sterling kom till undsättning och erbjöd gratis resa. Det var ju så dags. Efter en stund kom även SJ med ett erbjudande. Då började det hela bli lite irriterande, men fem minuters telefonkö i kundtjänst orkade jag inte med. Inte just då.

Ett email senare orkade jag. Jag behövde inte ens tjata. Fick pengarna tillbaka och en gratisbiljett istället.

Efter den här dagens vändningar börjar jag tro att jag kanske glider fram på en räkmacka i alla fall. Det kan vara så.

Pilkastande man i tunnelbanan – allmänheten varnas

Dart Polisen går nu ut och varnar allmänheten för en pilkastande man som härjar i Stockholms tunnelbana.

– Vi vill inte oroa någon i onödan, men om du ser ut som en dart-tavla i ansiktet rekommenderar vi dig att bära skyddsglasögon och hålla dig undan från tunnelbanan tills mannen är identifierad och omhändertagen, säger Svante Frisk vid stockholmspolisen.

Jonas Olsson, ordförande för Svenska Dartförbundet, har inte varit möjlig att nå för en kommentar.

Carl Bildt: Historien om att leva i en glasbur

Att Carl Bildt lever i en glasbur tror jag de flesta uppfattat. Han befinner sig i en annan värld. Den stora frågan är om Carl Bildt själv inser detta, eller om han lever så isolerat att han inte uppfattar vilken bild han förmedlar av sig själv.

Att Carl Bildt gillar att leka med listiga reportrar som försöker ställa luriga frågor är väl dokumneterat. Det har också stundtals varit välförtjänt och riktigt underhållande. Det är svårt att glömma hur han fullständigt lurade brallorna av Lars Adaktusson och KG Bergström 1994, när de försökte lura honom med ett dunkelt resonemang om bilarna i norra Grekland.

Det gick bra för Bildt. Det var underhållande. Jag tror de flesta tyckte att det var underhållande redan då. Carl Bildt tyckte garanterat att det var underhållande.

Vad som inte är lika underhållande, utan snarare tragiskt, är att se hur detta, att lura journalister, förefaller ha blivit ett tvångsmässigt beteende hos Carl Bildt.

Förstår han verkligen inte att det inte fungerar; att människor ser rakt igenom det han säger och att han inte alls väcker folks sympati?

Det fungerade 1994 därför att reportrarna var dåligt förberedda och försökte sätta Carl Bildt på plats med illa genomtänkta frågor om skitsaker, men det betyder inte att det fungerar 2007 när det finns fullt legitima frågor som en massa människor tycker bör diskuteras.

Det här är bara tragiskt. Det värsta är att det bara bidrar till att öka avståndet mellan människor och politiker. Jag tror inte du behöver det, Carl Bildt. Jag tror inte du har något att vinna på det. Du må ha hur gott rykte som helst ute i världen, men vi här hemma i Sverige som du förväntas representera i ditt arbete är bara trötta på ditt tramsande.

Carl Bildt, du är en idiot!

Syrrans granne Stockholm, del 10: Korvmacka

Två salamiskivor på tunnelbanevagnens vägg - inga konstigheter

Imorse när jag åkte tunnelbana såg jag plötsligt något konstigt på väggen. Det tog en bra stund innan jag märkte det men plötsligt blev jag varse att det satt något på väggen. Det visade sig vara två skivor salami som någon smetat fast på väggen.

Jag kan inte riktigt förklara varför någon skulle göra så. Eventuellt rör det sig om smygreklam för jag blev så sugen att när jag klev av tunnelbanan gick jag direkt och köpte frallor och dansk salami att kalasa på.

Ännu en glimt av det bisarra livet i rikets huvudstad…

Bandy (9-5): Dramatik och heta känslor när BK Derby mötte Slottsbrons IF

Bandy

Man blir frusen av att titta på bandy. Nu förstår jag ryktet om bandyportfölj med kaffekask i termos. Om man dessutom går dit tunnklädd, i bästa asfaltbarn-anda, blir man förstås stel som en fiskpinne till slut.

Jag förstår bandy, inte så mycket ur ett sportsligt perspektiv som ur ett socialt. Linköping kanske inte är någon vinterstad direkt men om man tänker sig längre norrut och försöker föreställa sig vilka uteidrotter som går att sysselsätta sig med på vintern klarnar allt.

Bandy är relativt enkelt och mindre utrustningskrävande än ishockey. Det är helt enkelt vinterorternas svar på fotboll. Något att samlas kring.

Det är folkligt och jordnära. Det är varmkorv och kaffe i termos. Det är Sverige, helt enkelt.

Bandy: BK Derbys hejarklack eldar på ordentligt

Klacken är ett kapitel för sig. Vid dagen smatch inskränkte sig den till cirka tio personer och det är ju inte så mycket, men en så hängiven klack var längesen jag såg på något evenemang i Sverige.

Det är väldigt obskyrt och kanske lite töntigt men det är just därför det är så roligt att se hur folk engagerar sig djupt bara för att det är så roligt. Det här är folk som verkligen gillar att kolla på bandy. De åker trettio mil för att stå i vinterkylan och heja på sitt favoritlag.

Det blir aldrig någon riktig nerv i matchen. BK Derby gör snabbt två mål och behåller övertaget även om första halvlek blir ganska sömnig efter första kvarten för att inte vakna till förrän på sluttampen.

I andra halvlek ökar Slottsbrons IF tempot och får in några mål men det hjälper inte eftersom BK Derby fortsätter leverera. Vid ett par tillfälle hettar det till och smockan hänger i luften.

Så kan gå till en helt vanlig lördag i Östergötland.

Övriga bandynyheter:
Svenskt VM-guld i bandy (SvD)
VM-guld till bandydamerna (DN)

Hur kan saker upplösas i tomma intet?

Sony Ericsson HBH-610A Igår kväll hade jag en blåtandshandsfree till telefonen. Jag minns det tydligt eftersom jag använde den till flera samtal. På kvällen stängde jag av den och lade mig att sova.

Imorse hade jag lite bråttom och glömde min handsfree. När jag kom på det struntade jag i att gå tillbaka och hämta den. Jag hade inte tid.

När jag kom hem hade min handsfree upplösts i tomma intet.

Nu har jag letat igenom alla tänkbara utrymmen säkert tre gånger och vet inte vad jag skall vara mest irriterad över, att saker upplöses i tomma intet eller att jag lägger alldeles för mycket tid på att leta efter dem.

Många grät över spilld mjölk

Utspilld mjölk över hela trottoaren Klockan var ungefär 17:15 när mjölkpaketet plötsligt fick nog och hoppade. Händelsen kom som en blixt från klar himmel. Ingen var beredd och efteråt var förstämningen stor.

– Paketet bara stod där uppe på muren och allt verkade lugnt. Då plötsligt kastade det sig ut över avgrunden utan någon som helst förvarning, säger Karin, 32 som blev vittne till händelsen.

Människor samlades kring olycksplatsen, märkbart tagna. Många grät öppet.

– Jag vet vad de säger, att man inte skall gråta över spilld mjölk, men det här är så sorgligt att se, sade Åke 43, som passerade förbi minuterna efter händelsen.

Omständigheterna kring olyckan var mycket oklara och polisen som kom på plats inom några minuter ville inte uttala sig om några detaljer.

– Vi avvaktar utredningen, det är allt jag kan säga i nuläget, sade kommissarie Bengt Krook.

Under hela kvällen låg händelsen som en våt filt över Masthugget. Fredagkvällen till trots ville den riktiga feststämningen inte infinna sig.

Toalettpanik

Ingen rulle på hållaren Du har förmodligen redan satt dig bekvämt tillrätta innan du upptäcker det. Kanske har du redan påbörjat eller till och med avslutat ditt värv därinne. Nu är det alltså inte ettan vi pratar om alltså utan det tunga artilleriet. Du höjer blicken och plötsligt förvrids ditt ansikte i panik.

Toarullen är slut!

Känslan du har i kroppen just nu kallas toalettpanik.

Papperet har varit på väg att ta slut länge. Du vet om det men har struntat i att köpa nytt. Eller så har du glömt. Vad värre är: Papperet är inte bara slut. Rullen är borttagen. Du visste om det redan innan, men struntade i att göra något åt saken.

Det är för sent att göra något åt saken. Nu gäller det att rädda situationen på enklaste sätt, med så få förnedrande inslag som möjligt.

Sitter du på en inrättning med durs är saken enkel: Av med paltorna och rengör dig själv med vatten. Det är en relativt bökig lösning, men du slipper i alla fall visa upp dig för grannarna i all din misär.

Sitter du på en inrättning utan durs blir det värre. Du kan i princip välja mellan två alternativ:

Dra på dig brallorna, gå ut och låtsas som om det regnar. Lös sedan problemet på lämpligt sätt.
Transportera dig med brallorna på halv stång, på enklaste sätt till närmsta pappersdepå, eller till dursen.

Lite beroende på dagsformen kan alternativ ett medföra en del obehag, byte av underkläder och behov av durs, men du slipper visa upp din misär för eventuella grannar. Alternativ två är ganska bökigt och du riskerar offentlig förnedring men kan förhoppningsvis klara dig utan ett extra klädbyte den dagen.

Vilken lösning som är bäst beror alltså väldigt mycket på omständigheterna och det är omöjligt att ge några generella råd. Bäst är förstås att helt enkelt ha en förstående sambo som snabbt kan komma till undsättning.

Ännu en nackdel med att vara kniv utan gaffel eller tvärtom.

Försvunnet usb-minne återfunnet – "Låg och vilade sig lite"

Det blå usb-minnet nu återfunnet Ett usb-minne som varit försvunnet i ett par månaders tid, återfanns sent under torsdagkvällen. Det var när cykelväskan skulle användas för transport av dokument till ett årsmöte som usb-minnet påträffades i ett ytterfack.

Usb-minnet själv hävdar att det bara ”lagt sig för att vila lite” och inte alls hade för avsikt att smita undan. Ägaren, syrrans granne, var dock måttligt imponerad av förklaringen:

– Ett tydligt exempel på hur en del bara smiter undan. 32 megabyte är sannerligen ingen tung börda att bära, men till och med det är tydligen för mycket för vissa, sade han i en syrlig kommentar.

Andra databärare som tjänstgjort under usb-minnets frånvaro ville inte kommentera händelsen.

– Usb-diskarna på 400 gigabyte drar ett tungt lass, men gör knappast ett ljud. Aldrig att de ens skulle tänka tanken att försöka smita undan, avslutade syrrans granne.

Hybris 2 – Nya skor

Nya löparskor Egentligen var det smygpremiär redan i söndags, men idag skulle de nya skorna invigas på allvar med en rejäl löprunda på stadens gator och torg.

Naturligtvis gick det som det gick. På nya skor springer man snabbt och fjäderlätt, i synnerhet om de gamla skorna var just mycket gamla, och en liten tur till grannkommunen kan väl aldrig skada, eller?

Det som skulle bli 60 minuter blev snabbt 70 minuter och sedan både 80 och 90 minuter innan det äntligen var dags att stappla innanför dörren.

Just nu skulle jag verkligen behöva en chipsmiddag men det finns inte en chans att jag rör mig någonsin mer idag. Jag får väl se om det finns någon häst att äta upp här hemma. Eller åtminstone ett par kg ölkorv

Mental note: Spring inte till Mölndal. Det blir alldeles för långt hem.

Syrrans granne testar: Gainomax Recovery

Tänk dig en hyfsad vaniljglass som du smälter. Sedan tillsätter du lämpligt konserveringsmedel, förpackar skiten i 2,5 deciliters paket och säljer dessa för 20 spänn styck. Där någonstans har vi Gainomax Recovery.

Det ser ut, smakar och påminner på alla sätt om smält glass. Jag skulle vilja påstå att det är smält glass, visserligen med mer proteiner och väldigt lite fett, men på alla praktiska sätt är det väldigt nära glass.

Om vi skall tro vad som står på paketet till denna mirakeldryck så skall vi inta den mellan 5 och 30 minuter efteer avslutat träningspass, för maximal återhämntning.

Produkten är säkert bra, men vad är det egentligen som gör att detta fungerar? Varför trycker inte folk bara i sig en halv liter youghurt med en jävla massa socker i efter träningen istället? Eller varför inte äta en helv liter glass? Näringsmässigt blir det ju samma sak och det kostar ju mindre än hälften.

Dessutom, och det borde ju vara av stor vikt, är Gainomax Recovery ganska äcklig jämfört med sockrad youghurt, men det kanske är ointressant. Lite får man ju faktiskt offra sig för den perfekta gymkroppen.

Städdag

Hellre lite damm i hörnen än ett rent helvete.

Idag städar vi här på redaktionen. (Vem fan försöker jag lura egentligen? Alla vet ju att redaktionen är samma sak som min bostad och att vi i allmänhet är en på den här redaktionen.) Det går som vanligt. Innan själva städningen kan börja måste en massa förberedelser genomföras, vi kan kalla det för-städning.

Till att börja med ligger det papper och grejer överallt. Det kan röra sig om fyra veckor gammal post som inte hittat rätt än, eller andra papper som jag skall göra något åt ”någon gång”. Utöver alla papper och gamla tidningar ligger kläder och tvätt i olika stadier spridda här och där, tillsammans med blandad sportutrustning.

Om jag inte var så jävla bråttom på vardagarna och plockade undan lite efter mig skulle det inte vara så besvärligt, men naturligtvis struntar jag i det och till slut blir det nästan omöjligt att städa, eftersom det inte går att genomföra på mindre än två dagar.

Nu har jag nästan trängt igenom plockandet och kan börja komma åt dammet. Då inställer sig frågan: Skall jag göra det ordentligt eller lite halvdant? Gör jag det ordentligt lär det nog ta resten av dagen. Gör jag det halvdant tar det nog bara en timme, men då är det ju kris om två veckor igen.

Fortsättning följer…

Svenska Spels nya vapen mot spelmissbruket

Med trista reklamkampanjer i form av tejpade träd ska spelmissbruket stävjas Ful och löjlig reklam. Så tänker sig Svenska Spel stävja spelmissbruket. I den senaste av en lång rad kampanjer som syftar till att göra folk mindre intresserade av spel tar företaget till ett helt nytt grepp.

Den nya kampanjen går helt enkelt ut på att förlöjliga spelandet i allmänhet och Svenska Spel i synnerhet. Genom att tapetsera stan med tejp som gör reklam för senaste påfundet Limbo hoppas man väcka sådan avsmak hos befolkningen att färre spelar på eller ens besöker webbplatsen, eller spelar via ombud.

Vulgär är väl det minsta man kan säga om kampanjen. Låt oss hoppas att det verkligen leder till mindre spelande så det är värt förfulningen.

Bloggbröllop!

Efter att under två dagars tid ha gått och sneglat på varandra bestämde sig bloggarna syrrans granne och hannaholivia idag för att slå sina påsar ihop och gifta sig.

– Det var faktiskt hannaholivia som friade, säger syrrans granne generat i en kommentar.

Exakt vad slutresultatet kommer att bli av denna fusion är det i dagsläget ingen som vågar spekulera i men fotomontaget i denna artikel kanske kan ge en försmak om vad som väntar.