Idag gratulerar vi oss själva till att ha producerat tusen inlägg.
Det började en måndag för nästan tre år sedan på blogspot och sedan har galenskaperna stadigt eskalerat.
Nu siktar vi högre. Mot miljonstrecket!
Kategori: Noterat
Konstiga craves
Jag har drabbats alltmer konstiga craves den senaste tiden.
Att jag plötsligt blir sugen på olika matvaror är inget ovanligt. Tidigare har det varit ölkorv, popcorn med smör eller chips. Fett helt enkelt. Och salt.
Men på senare tid har någonting hänt. Nu är det inte fett jag vill ha längre. Nu är det socker. Godis! Vit choklad med nötter. Jag har blivit en tjej.
Men det blir strax konstigare. För godis är ju inget jag har hemma och om jag har det hemma äter jag ju upp det direkt. Så jag har inget godis hemma.
Vad händer då?
Jag blir sugen på Corn Flakes med mjölk. Jag bara måste ha Corn Flakes och mjölk.
Så jag äter. Corn Flakes och mjölk äter jag. Om det så är mitt i natten.
Jag kanske är gravid…
Viktigt meddelande
Denna webbplats är inte någon blogg.
Jag skriver det för säkerhets skull på engelska så kanske även Marianne Mikko förstår:
This web site is not a blog.
Inte för att jag har några förhoppningar längre. Vissa människor saknar faktiskt förstånd
Vad är det för fel på näthandeln?
Det skall vara fan att vara kund i internetåldern. Ni vet, de där nya tiderna vi lever i när allt är mycket bättre för oss konsumenter, eftersom webben gör världen transparent. Eftersom vi nu har tillgång till all upptänklig information kan vi inte längre bli blåsta av näringsidkare som lever av sitt informationsövertag. De har inget informationsövertag längre.
Precis som om det gjorde någon skillnad.
Fp vill utsätta Sverige för större risker
Först gick Allan Widman ut och försvarade FRA-lagen, som han och de andra FRA-kramarna menar behövs för att skydda Sverige mot ”yttre hot”.
Idag går han ut och propagerar för utökat svenskt deltagande i Nato.
Att karln är folkpartist i själ och hjärta lär det ju inte råda någon tvekan om. Först vill han skydda sverige mot ”yttre hot” och därefter vill han omedelbart vidta åtgärder som, om något, lär spä på detta yttre hot, i den mån det nu över huvud taget existerar.
Man kan ju knappast anklaga mannen för att vara konsekvent i sitt agerande.
Apropå någonting helt annat så verkar folkpartiet numer ha allierade inom LPGA-touren. Där har det nämligen rests krav på att deltagarna skall genomgå ett obligatoriskt språktest för att få spela.
FRAdar berättar ifall du avlyssnas
I rymden kan ingen höra dig skrika. Ifall du inte skriker i cyberrymden förstås, för då kan FRA höra dig. Eller kan de?
Bahnhofs FRAdar, som presenteras idag skall kunna tala om för dig om din trafik kan avlyssnas av FRA.
Inom kort planerar vi på redaktionen att kunna introducera SGradar – En plugin som avslöjar om syrrans granne vet vad du tänker på.
Nytt heroin stjäl värdefull bloggtid
Det har dykt upp ett nytt heroin här i hushållet. Jag tyckte egentligen att det räckte med Scrubs och Dr House, men nu har ännu en sjukhussåpa smugit sig på och tagit hela hushållet i ett järngrepp.
Jag tog redan från början avstånd från Grey’s anatomy och deklarerade högtidligt att jag minsann inte hade för avsikt att se en enda minut av eländet.
Sedan började det dyka upp dvd-boxar och plötsligt var det inte längre Family guy som skulle sträckvisas på kvällarna.
Sedan satt jag plötsligt där i soffan, visserligen med datorn i knät.
Sedan satt jag plötsligt där med inte datorn i knät längre.
Sedan satt jag plötsligt där med datorn inte i samma rum och dessutom avstängd.
Nu blir jag nästan förbannad om jag inte får min dagliga fix. Men det är lugnt. Jag kan sluta när jag vill.
Ni inser förstås att det nu är kört för mig och att min Grey’s anatomy-blockad gått fullständigt åt skogen. Den stora frågan nu är inte hur jag skall klara mig från att titta färdigt på serien utan istället om jag dessutom kommer att bli tvungen att även se de delar jag missat. Än så länge verkar det som om jag skall klara mig ifrån det, men vänta ni bara! De fixar det nog…
På något sätt fixar de alltid till såporna så att de blir omöjliga att undvika i längden och omöjliga att slippa ifrån innan sista avsnittet är avklarat.
Spelbranschen förklarar krig mot sina kunder
Fem datorspelsföretag tänker skicka utpressningsbrev till 25 000 datorspelare i Storbritannien. I brevet kräver företagen 300 pund i skadestånd för piratkopiering. Annars, hotar de, kommer personerna att dras inför domstol.
Spelindustrin ser alltså ut att begå samma misstag som skivbolagen, nämligen att förklara krig mot sina kunder, istället för att fundera på varför kunderna beter sig som de gör och ändra sitt beteende därefter. Svaren finns ju där. Det är bara att fråga.
Med humorn som vapen mot FRA-lagen
FRA-frågan må vara tråkig. Träig, torr, teoretisk och riktigt trist är den, men ack så viktig. För tänk hur tråkig och miserabelt livet kan bli i det samhälle som godtar FRA-lagen.
Men det är inte bara FRA-frågan som är tråkig. Betrakta en genomsnittlig FRA-förespråkare. Vad ser du? En optimist? Någon som ser framtiden an med tillförsikt? Någon som ler? Ser du över huvud taget en tillstymmelse till gnista i den där människan?
Det är inga roliga människor som förespråkar FRA-lagen. De är tråkiga, allihop. De är tråkiga och gravallvarliga, och de saknar fantasi.
De saknar fantasi nog att föreställa sig något annat än sitt perfekta kontrollsamhälle. Ja, de saknar till och med fantasi nog att föreställa sig kontrollsamhället, för det kontrollsamhälle de föreställer sig har ingenting med verkligheten att göra. Det har historien visat, gång på gång.
Här har vi vårt stora problem och samtidigt vår stora möjlighet. Vi måste visa att det finns ett bättre alternativ. Ett samhälle utan FRA-lagen, som präglas av optimism, framtidstro och glädje. Ett roligare sämhälle helt enkelt, än tomhylsans, Åkessons och Odenbergs dystra Stasi-kopia.
Fortsätt göra motstånd, höj volymen, låt alla få veta vad övervakningssamhället innebär, men framför allt, peka på det positiva alternativet, visa glädje i ditt motstånd och använd humorn som vapen. Det skall vara roligt att vara motståndare till FRA-lagen och det skall vara roligare att följa FRA-motståndarnas satir och mothugg än att ta del av förespråkarnas ständiga upprepningar.
Det är med stor glädje och tillförsikt som jag nu officiellt startar höstterminen här på bloggen. Det kommer att bli en spännande höst med mängder av nya dumheter och annat kul, en hel del nedslag i debatten och förstås mängder av FRA-satir. Slackerprosa helt enkelt, såväl på längden och tvären som på diagonalen.
Jag heter Fredrik Moberg och det är med glädje jag tackar nej till FRA-lagen.
FRA-lagen: Hur skall det gå till, rent praktiskt?
Sydsvenskan rapporterar om kostnaderna för FRA-lagen, och då handlar det inte om den halva miljard kronor skattepengar myndigheten bränner per år i dagsläget utan om operatörernas kostnader för att ansluta sig till FRA:s samverkanspunkter, som för övrigt ingen verkar veta var de kommer att hamna.
Men det är förstås bara förjan på problemen för FRA. All den där utrikestrafiken som skall filtreras av myndighetens superdator måste naturligtvis först och främst transporteras dit. (Jag är säker på att Oscar Swartz skrivit om det här, men kan inte hitta inlägget. Hjälp, någon?) Till Lovön. Lägg samman all bandbredd som finns tillgänglig mellan Sverige och utlandet och multiplicera med två. (Det går ju trafik både in och ut.) Då får du en antagligen ganska ansenlig siffra, typ i nivå med rikets totala internet-trafik. Denna trafik skall alltså transporteras genom någon typ av nätverk, till FRA:s superdator på Lovön.
Det är nu som jag blir lite tveksam för såvida inte den där nätkapaciteten finns redan idag så måste den väl byggas och det tar väl tid och kostar väl pengar?
Jag bara undrar alltså. Vad är det som skall kopplas in 1 oktober 2009? Var skall det kopplas in och hur i helvete skall trafiken transporteras? Och vad kommer det att kosta? Jag har dessvärre inga reportrar att skicka ut, men Sydsvenskan kanske kan göra ett knäck på det. Om det nu anses intressant för läsarna att få veta hur galenskapen skall finansieras och gå till rent praktiskt.
På något sätt kommer du och jag uppenbarligen att få betala, kanske genom en avlyssningsavgift på interneträkningen.
SJ:s biljetter 40 procent dyrare
Öresundståget från Köbenhavn H till Göteborg C, 16:23
Det finns flera sätt för två personer att ta tåget mellan Köpenhamn och Göteborg. Ett är att helt enkelt ta tåget. Det kostar 818 kronor. Ett annat sätt är att ta tåget, färjan, och därefter tåget igen. Det kostar 644 kronor och tar på sin höjd 10 minuter längre tid och det är ju tid som SJ lätt spiller bort på transmissionsfel längs vägen.
Det är ju lite märkligt att det skall vara sämre att utnyttja samma operatör för hela transporten än att använda sig av tre olika operatörer som var för sig måste ta betalt och tjäna pengar på just sin del.
Men det blir strax ännu märkligare. Tåget går mellan två länder. Det går alltså att köpa biljetten i två olika länder. Och naturligtvis är priserna olika. Inte lite olika, utan mycket olika.
Biljett köpt av SJ i Sverige: 818 kronor
Biljett köpt av DSB i Danmark: 588 kronor (omräknat från 462 danska kronor)
En biljett köpt av SJ kostar alltså 40 procent mer. För samma tåg.
Vad är grejen?
Med spårvagn till Skåne
Öresundståget från Göteborg till Köpenhamn, 12 augusti 11:40
Jag skall till Helsingborg ett par dagar. Jag brukar oftast ta bilen, mest för att det är praktiskt att kunna transportera sig på resmålet. Men inte den här gången. Nu vill jag åka tåg. Eller ville i alla fall. För om jag insett vad det skulle innebära hade jag nog till och med hellre tagit bussen.
Det här är inte ett tåg. Det är en spårvagn. Den kanske kör lite fortare än en spårvagn, men allt tyder ändå på att det är en spårvagn. Den stannar till exempel ungefär lika ofta som en spårvagn (just nu i Mölndal.) Den ser också väldigt mycket ut som en spårvagn och komfortmässigt är bekvämligheten till och med under spårvagnens nivå.
Det finns flygplanstyper där jag ogärna sitter på fönsterplats, eftersom jag är över 180 cm lång. Den rundade väggen svänger nämligen in och skär av golvutrymmet så det blir extra lite plats för fötterna. Det blir trångt och jävligt, vilket är ganska typiskt för flyget. Tydligen gäller det även tåget numer. Åtminstone Öresundståget.
För övrigt noteras vibrationer på spårvagnsnivå. Förutom att det gör arbetet med att skriva denna klagosång betydligt svårare (konspirationsteori, någon?) så bättrar det också på chanserna att jag skall kräkas. Sen undrar jag över det här med fällbara säten. När, SJ, ouppfann ni fällbara säten?
Jag kanske är bortskämd. Jag har väl åkt lite för mycket med X2000 på senare år. Till Stockholm. Dit går det det tydligen att köra riktiga tåg. För den som reser till eller från andra orter än huvudkommunen är det uppenbarligen spårvagn som gäller. En spårvagn som till och med har sämre komfort än ett modernt pendeltåg, hur nu det kan vara möjligt.
Det är ju tur att jag åtminstone har en kort fru.
Vem är syrrans granne?
Via Joshua_Tree springer jag på frågan som ställs av Deep edition, nämligen varför? Varför heter din blogg som den gör och varför heter du som du gör?
Vem är syrrans granne?
Svaret är att det är precis så enkelt som det verkar. Syrrans granne är syrrans granne. Kanske inte din syrras granne i och för sig, men en syrras granne. Eller var, rättare sagt, för grannen är numer utflyttad och utbytt mot en ny, förvisso syrra, men ändå inte samma som den ursprungliga.
Det var nämligen så när denna blogg skapades en gång i forntiden, att det skedde som något slags reaktion på grannens, eller om det var hennes syrras, bloggande.
Sedan tidigare existerade en pappersblogg, som dock uppdaterades ytterst sporadiskt av flera skäl, men kanske främst för att den saknade läsare. Hur kul kan det bli att skriva fullständigt trams på papper som ingen läser? Under en kort period återpublicerades denna pappersblogg här på bloggen, men succén uteblev, så hela experimentet lades ned.
Resten är, så att säga historia. Det har hänt en del med innehållet, det har hänt en hel del med förpackningen och det har tillkommit nya karaktärer, både fiktiva och högst påtagliga, men det är en helt annan historia.
PS. Begreppet “slackerprosa” är Daniels påhitt och var från början ett omdöme om min pappersblogg, som jag tog med hit till bloggen. DS.
En nagel i ögat eller ett tivoli för hjärnan?
Det skall vara fan att driva blogg. Det är illa nog att tvingas arbeta med ett medium som aldrig någonsin blir färdigt, aldrig fullt och aldrig mätt. Men det är bara en mild bris mot de fasor som väntar den som försöker göra något åt designen.
Mental note
Om en trerätters middag går loss på €12 kan det vara ett tecken på att beståndsdelarna eventuellt inte håller högsta klass.
Rangliga bord med plasttabletter som slagit sig kan vara en annan indikator på att du eventuellt kommer att tycka att köttbiten mest av allt liknar en skosula.